Den före detta chefen var tidigare anställd inom Ericsson-koncernen och inledde år 1996 en utlandstjänstgöring som ansvarig för bolagets verksamhet i ett annat land.
Sedan en tvist uppkommit om pengar som förts över till mannen begärde Ericsson att frågan skulle avgöras genom ett skiljeförfarande.
Ericsson hävdade att mannen obehörigen och utan Ericssons vetskap hade medverkat till att överföra medel från Ericsson till sig själv och att han, under alla förhållanden, hade mottagit och förfogat över dessa medel utan Ericssons vetskap och utan att ha någon rätt till dem.
Ericsson krävde återbetalning av pengarna – någonting som den före detta anställde helt bestred. Själv hävdar han nämligen att han arbetade i ett land där mutor krävdes och ansåg att medlen hade använts på ett sätt som i själva verket hade gynnat företaget.
Av hovrättens dom framgår hans inställning:
”När X tillträdde som ansvarig för bolagets verksamhet i landet år 1996 var detta ett fattigt och underutvecklat land med omfattande korruption. Korruptionen var spridd i samhällets alla skikt och en förutsättning för att kunna bedriva affärsverksamhet där var att affärsdrivande företag var beredda att betala mutor.”
Ericsson, å sin sida, hävdade i hovrätten:
”Oavsett annat är frågan om ’kickbacks’ varit till nytta eller ej för Ericsson överflödig då skiljenämnden fann att några ’kickbacks’ inte hade visats. Om man finner att ’kickbacks’ alls inte förekommit blir frågan om deras nytta aldrig aktuell.”
I sin skiljedom slog skiljenämnden till slut fast att mannen skulle betala bland annat 7 119 110 US-dollar och USD och 252 840 euro plus ränta – alltså cirka 50 miljoner svenska kronor till Ericsson.
Mannen klandrade skiljedomen vid Svea hovrätt och hävdade bland annat att skiljenämnden hade överskridit sitt uppdrag genom att tillskapa nya rättsregler och grunda sitt avgörande på ett rättsfaktum som inte hade åberopats av motparten.
Hovrätten konstaterar dock att hovrättens uppgift inte är att överpröva skiljedomen på materiella grunder och granska vilka rättsregler som tillämpats. Hovrätten konstaterar också att när skiljenämnden prövade om betalningarna hade varit till nytta för företaget så prövade man endast mannens egen invändning och har alltså inte överskridit sitt uppdrag.
Hovrätten ger därför Ericsson rätt och dömer mannen att också betala Ericssons rättegångskostnader.
Foto: Stefan Wahlberg
