Den 38-årig kvinnan från Småland sökte föräldrapenning till och med den 31 januari 2011. I augusti 2010 hade hennes smabo inkommit med ett avstående.
I oktober 2010 hade paret dock separerat och kvinnan och hennes tidigare sambo hade i december skickat in ett återtagande av de föräldrapenningsdagar som han hade ”gett bort” till kvinnan – varvid hon från och med den 4 december 2010 inte längre hade rätt till föräldrapenning.
Kvinnan begärde att Försäkringskassan skulle ompröva sitt beslut. Orsaken var att hon anser att Försäkringskassan inte ”helt plötslig, med en enda dags fördröjning, bara rycka undan hela hennes försärjning”.
”I det här läget kan jag inte göra något alls. Jag kan inte börja jobba för jag har ingen barnomsorg och jag kan heller inte avbryta min föräldraledighet hos min arbetsgivare.”
Kvinnan pekar på att ”allt detta” kan ske på grund av att Kammarrätten tidigare har kommit fram till att ”en man kan ångra att han gett bort sina dagar och att det är rimligt att mannen kan ta tillbaka dem”:
”Ingenstans, vad jag vet, kan man ta tillbaka en sak man gett bort utan mottagarens samtycke. I de flesta fall kallas detta stöld.”
Kvinnan överklagade Försäkringskassan beslut till Förvaltningsrätten i Jönköping som dock avslog överklagandet med hänvisning till den praxis som finns om att den förälder som överlåtit sina föräldradagar har rätt att med omedelbar verkan återta dagarna.
Kammarrätten i Jönköping instämde i bedömningen och avslog hennes överklagande.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelar nu prövningstillstånd i målet för att pröva vad återkallelse av avstående från rätt att uppbära föräldrapenning egentligen innebär för den andra föräldern.
Foto: Pontus Lundahl/Scanpix
