KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på Advisense
Under hösten har det varit mycket skriverier om infiltration och insiders. I allt från banker till myndigheter för att påverka på ett sätt som kallas ’systemhotande’. Det är obehagligt. För att vända trenden bör fokus vara på organisationen som möjliggörare. På processer hellre än enskilda personer. För det som lett oss till där vi är nu, är felbeteenden på organisationsnivå. Samtidigt kan jag notera att vi fortfarande har svårt att kalla en spade för en spade. Den typen av infiltatration och insiderproblematik som nu uppmärksammas är inget annat än korruption.
För att avsluta denna årets sista krönika, låt oss ta en snabb titt på ’veckan som gick’. Misstanke om grovt mutbrott i Dalapolisen, i Heimstaden och en historisk dom där 16 personer dömdes för insiderhandel i ICA. I skrivande stund rapporterar Sveriges Radio om misstankar kring toppolitiker i Sölvesborg som fått ett stort antal VIP-biljetter till Sweden Rock sedan 1999 i gengäld mot godkännande av olika tillstånd.
På andra sidan atlanten dömdes nyligen Sam Bankman-Fried, grundaren till kryptoplattformen FTX, lovsjungen och tidigare en av kryptovärldens rikaste för bedrägeri och förskingring. Det fanns en direkt konflikt i FTX bolagsstruktur. Medan FTX lovade och borde ha drivit en verksamhet för att att skapa värde för och skydda sina kunder, hedgade FTX interna hedgefond Alameda på olika kryptovalutor inklusive FTX egna ’FTT’. FTX struktur var mycket komplex, men saknade professionell bokföring och redovisningsystem. Det fanns ingen standardiserad kassaflödesanalys. Istället användes olika mindre revisionsbyråer för Alameda och FTX, granskade siffror offentliggjordes endast i begränsad omfattning.
Särskilt FTX har skapat ett stort intresse kring beteenden i organisationer. Baserat på Rafeld et als forskning, har min kollega Sebastian Fritz-Morgenthal djupdykt i fallet FTX. Enligt Sebastian delar FTX flera drag med andra globalt uppmärksammade och storskaliga bedrägerier såsom VW Dieselgate, Wirecard, 1 MDB, manipulationen av LIBOR men också organiserad doping inom cykelsporten och övergrepp mot barn i stora organisationer.
Finns det gemensamma nämnare också i de aktuella svenska fallen?
Det olustiga är att ingen har gjort fel, det vill säga alla har gjort allt rätt, tills det blir fel. I vissa fall har visselblåsare slagit larm, utan framgång. På management-snack heter det ”culture eats strategy for breakfast”. En strategi må vara ack så bra men utan en mottaglig och kompetent organisation fallerar det. Låt oss byta ut ett ord. ”Culture eats ethics for breakfast”.
Det finns tre krafter som driver felbeteenden i organisationer enligt Rafeld et al. De kan sorteras som organisatoriska eller strukturella, individuella (individer) samt kollektiva eller gruppkrafter. Svaren på hur etik och moral kan raderas och manipuleras och oetiskt och felaktigt beteende accepteras finns i beteendevetenskapen och analysen av medveten och omedveten gruppdynamik.
Fundera på följande – Det som inte är brottsligt eller överträdelse av föreskrifter äger sällan prioritet. Krasst sett. Men givet att det som möjliggör eller till och med driver en brottslig handling eller överträdelse är organisationen och dess integritet, från ledning och ner, så torde etik och kultur vara mycket mer prioriterat. Men vänta lite nu, har vi inte pratat om detta i ganska många år redan? Tonen på toppen och så vidare? Jo, men vi kanske behöver göra det på ett annat sätt.
Det är möjligt att 2023 kan bli året då inställningen till organisationsetik och bolagskultur ändras. Nästa fråga – går det att mäta? Ja, det finns lovvärda surveys av relevans såsom Nordic Business Ethics Survey som mäter upplevd etik och korruption i ett stort antal bolag. Den ger inte alltid samma bild som beskrivs i många riskbedömningar (om korruption eller insiderrisk finns med, n.b.). Det finns också scoring-metoder och standards för att arbeta integritet och förebyggande av felbeteenden i organisationer.
En gammal devis är att ’kläderna gör mannen’. Jag är övertygad om att ’processerna gör personen’. I en organisation utan processer byggda på god intern styrning och kontroll med integritet och regelefterlevnad i fokus. Här finns också den intressanta frågan om hur processerna bidrar till att utveckla ett gott humankapital. Allt annat lika, med vetskapen om drivkrafterna till organisatoriskt felbeende, torde kultur vara det ’nya svarta’, och det i dubbel bemärkelse.
I positiv bemärkelse, d.v.s hårdvaluta, då medvetenheten kring och förmågan att säkra bolagskultur som präglas av start integritet och etisk kultur kan komma prioriteras mycket högre. Det är värt mycket pengar. Förebyggande är mycket effektivare än reaktivt försvar.
I negativ bemärkelse, i termer av den ’svarta’ eller kriminella ekonomin. Detta då felbeteenden där det tillåts driver en negativ spiral, med hänvisning till Rafelds analys av gruppkrafter. Det är också en central del i den så kallade bedrägeritriangeln, vars ena del handlar om rationalisering. Om andra beter sig bedrägligt och missbrukar sin ställning, varför ska jag agera annorlunda? Det finns en reell risk att ett bedrägligt beteende plötsligt kan verka logisk, eller till och med lockande.
Givet kostnaderna involverade i de aktuella fallen noterade ovan, inräknad skadan på varumärke, förtroende och eventuella förluster för framtida pensionärer, kan jag inte se annat än att integritet och korruption kommer att vara på agendan i många forum under 2024. 2024 träder ju även nya krav i kraft i anslutning till hållbarhetsrapporteringsdirektivet. Som del i den underliggande European Sustinability Reporting Standard (ESRS), som omfattar 12 riktlinjer hittar vi den som handlar om hur verksamhetens arbete med affärsetik, företagskultur och uppförandekod ska redovisas. Styrning och ledning, riskanalys och riskhantering är centrala delar i denna, liksom utbildning och strategier för att åstadkomma en god företagskultur.
För övrigt värt att notera är att företrädare för Sölvesborgs kommun anser det sorgligt att polisen nu utreder brottsmisstankarna. Underförstått, polisen borde syssla med annat. ”Det har varit så, som jag förstått, alltid.” Jämfört med mutmisstankarna i samband med miljardinvesteringarna i Heimstaden kan Sölvesborg vara lätt att relativisera, men det är en mycket hal nedförsbacke. Rationaliseringen är ett slags normalisering på en destruktiv väg.
