Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Socialnämnd godkände vårdnad för ensamstående man efter surrogatmödraskap – saknade lagstöd



 

”Ärendet väcker ett flertal frågor om hur en socialnämnd bör handlägga ärenden avseende barn födda utomlands genom surrogatmoderskap”, skriver justitieombudsmannen Lilian Wiklund.

Efter att ha läst igenom ett nedlagt JO-ärende så beslutade Lilian Wiklund att på eget initiativ undersöka hur Socialnämnden i Helsingborg hade kunnat fastställa ett så kallat vårdnadsavtal – och i slutänden ett fastställande av faderskap.

Bakgrunden var att en kvinna – bosatt i Indien – i april 2012 födde tvillingar genom surrogatmoderskap. Ägget, som var befruktat med mannens spermier, kom från en okänd äggdonator.

I Indien genomfördes också en DNA-undersökning som visade att den svenske mannen med 99,9 procents sannolikhet var far till tvillingarna.

Den svenska mannen och surrogatmodern ingick sedan ett vårdnadsavtal om att mannen skulle ha vårdnaden om barnen. Socialnämnden i Helsingborg godkände i maj 2012 vårdnadsavtalet.

JO slår dock fast att Socialnämnden inte hade en ”laglig möjlighet att godkänna avtalet om vårdnad utan att den borde ha avvaktat tills faderskapet blev klarlagt”.

Ett vårdnadsavtal kan enbart godkännas först efter det att Socialnämnden utrett vilka som är barnets föräldrar, skriver JO. Enligt svensk rätt gäller så kallad moderskapspresumtion – det vill säga att den kvinna som framföder barnet är modern. I det här fallet alltså den indiska kvinnan.

Men JO skriver att det låg annorlunda till med faderskapet. DNA-analysen i Indien talade visserligen mycket starkt för att mannen var biologisk far till barnen. Det krävs dock i ”formellt hänseende att faderskapet var fastställt genom bekräftelse eller dom i Sverige eller ett utländskt avgörande eller en utländsk bekräftelse om faderskap”.

Det fanns heller inget lagstöd i Indien som låg till grund för nämndens beslut. Det saknades därför ”en grundläggande förutsättning för att avtalet skulle kunna godkännas”.

JO skriver att hon har förståelse för att socialnämnden ville se till barnens behov av att få en legal ställföreträdare. Socialnämnden skulle dock ha löst detta på annat sätt än genom godkännande av vårdnadsavtalet.

Riksdagen har nyligen beslutat att frågan om surrogatmoderskap ska utredas. Eftersom ärendet väcker ett ”flertal frågor” så anser JO att fallet måste skickas till ”Justitiedepartementet och Socialdepartementet för kännedom”.

 

Foto: Leif R. Jansson/Scanpix

 

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons