Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Riksdagen klubbade igenom den kritiserade lagen om fotoförbud – ”djupt olyckligt” enligt advokater



 

”Kränkande fotografering” införs i brottsbalken den första juli och har följande utformning:

”Den som olovligen fotograferar eller annars med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon under förhållanden där den fotograferade är särskilt utsatt eller på ett sätt som är påträngande eller dolt, döms, om gärningen är ägnad att allvarligt kränka den fotograferades personliga integritet, för kränkande fotografering.”

Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang – till exempel fotografering som är en del av ett journalistiskt nyhetsarbete. Lagregeln ska inte heller gälla för den som fotograferar någon ”inom ramen för en myndighets verksamhet”.

Lagförslaget har dock fått massiv kritik för att det kan begränsa yttrandefriheten. Justitieminister Beatrice Ask försäkrade dock i en intervju i Sveriges Radio att så inte är fallet.

– Det vi vill komma åt är kränkande fotografering, alltså smygfotografering eller filmning, där syftet är att kränka en enskild individ.

I en debattartikel i Dagens Nyheter var dock advokaterna Ulf Isaksson och Erik Wassén – som båda är specialiserade på tryck- och yttrandefrihet – kritiska. De skrev bland annat att regeringen gick ”alldeles för långt” och att lagförslaget innebär att enskilda fotografer straffas.

”Det är djupt olyckligt att Moderaterna driver en mediepolitik som minskar yttrandefriheten. Det moderatledda justitiedepartementet under Beatrice Ask arbetar stegvis med att krympa vad medborgarna får veta genom massmedierna”, skrev advokaterna.

Många – däribland Ulf Isaksson och Erik Wassén – ansåg samtidigt att det fanns ett lagstiftningsbehov.

Bakgrunden till ”behovet” är en dom från Högsta domstolen år 2008. En man hade smygfilmat sin före detta flickvän i en intim situation och åklagaren yrkade att mannen skulle dömas för ofredande. HD underkände dock detta eftersom fullbordat ofredande ”förutsätter att den angripne uppfattat angreppet när detta företogs” – något som inte ens hade påståtts i fallet.

 

Foto: Scanpix

Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons