”Den olagliga narkotikahandeln är ett allvarligt hot mot samhället och människors hälsa. Den genererar även annan, ofta grov, brottslighet och bildar en bas för organiserad brottslighet”, skriver regeringen på sin hemsida.
Det är lagmannen för Södertörns tingsrätt, Petra Lundh, som ha fått i uppdrag att lämna förslag till en ”mer modern straffrättslig reglering för narkotikabrott som tydligt uttrycker en sträng fast och konsekvent syn på all illegal hantering av narkotika”.
DN har intervjuat Beatrice Ask som anser att domstolarnas ändrade praxis har orsakat ”upprördhet” bland landets narkotikapoliser som ifrågasätter om det verkligen är meningsfullt att utreda brotten nu när straffen har sänkts.
– Vi har fått en omprövning i domstolarna som skickar signalen att vi har blivit mindre restriktiva i synen på narkotikabrott. Det är inte vad regering och riksdag har tänkt sig, säger hon.
Bakgrunden är att Högsta domstolen – sommaren år 2011 – ändrade sin praxis när det gäller straffen för narkotikabrott och narkotikasmuggling. Tidigare hade straffen till stor del bestämts utifrån ”listor” där sorten och mäng narkotika i princip var avgörande för hur långt straffet skulle bli.
Genom sin nya praxis så har HD utvecklat nya kriterier. Förutom sort och mängd så väger landets domstolar nu in hur organiserad handeln har varit och i vilket syfte någon har haft narkotika. Detta har lett till att man generellt sett dömer ut lindrigare straff för narkotikabrott.
För att tydliggöra hur ”samhället ser på den här typen av kriminalitet” så ska därför utredaren Petra Lundh:
- Kartlägga och analysera praxis
- Överväga behovet av förändringar när det gäller gradindelningen av narkotikabrott och narkotikasmuggling
- I övrigt överväga behovet av förändringar i straffskalorna för dessa brott
På frågan från DN om Beatrice Ask genom den nya utredningen kränker domstolarnas självständighet så svarar hon:
– Jag har stor respekt för domstolarnas självständighet. Men om lagstiftaren känner att det inte fångar in det problem som vi vill ta itu med eller om det inte är tillräckligt kraftfullt, då har vi verktyget lagstiftning och då ska vi använda det.
– Det ska vara otvetydigt att samhället ser väldigt allvarligt på narkotikabrott. Att sänka straff utan att på annat sätt beivra eller visa med vilket allvar man ser på det här brottet, det skickar fel signal.
Foto: Bertil Enevåg/Scanpix
