Det finns stora brister i arbetet med att återkalla uppehållstillstånd.
Det visar en färsk granskningsrapport från Riksrevisionen, i vilken det konstateras att det finns tusentals ärenden där uppehållstillstånd inte återkallats för personer som inte har rätt att vistas i Sverige.
Enligt granskningen har bristerna lett till felaktiga utbetalningar på upp till 430 miljoner kronor under åren 2013-2020.
Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd samt skyddsstatusförklaringar. Granskingen visar på stora brister i detta arbete.
I rapporten konstateras att det bara under 2020 finns 13 000 fall i vilka det finns ”starka skäl att utreda om personen lever upp till villkoren för sitt uppehållstillstånd”. Granskningen visar vidare att cirka 9 000 personer hade kvar sina permanenta uppehållstillstånd trots att de flyttat från Sverige.
Nära var fjärde person med studerandetillstånd saknade också helt registreringsuppgifter för studier i Sverige, och var tionde person med arbetstillstånd hade inga registrerade arbetsinkomster.
”Rimmar dåligt med uppdraget”
Enligt Riksrevisionens beräkningar har bristerna i arbetet inneburit att statliga myndigheter och kommuner gjort felaktiga utbetalningar på upp till 430 miljoner kronor under perioden 2013-2020. Utbetalningar som gått till personer med återkallade uppehållstillstånd och personer som flyttat härifrån utan att ha fått sitt uppehållstillstånd återkallat.
– Bristerna leder till effektivitetsproblem och beror bland annat på att regeringen och Migrationsverket inte har prioriterat detta tillräckligt. Det rimmar dåligt med myndighetens lagreglerade uppdrag, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Ingår inte i de interna produktionsmålen
Riksrevisionen pekar på att Migrationsverket varken fått några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser från regeringen under åren 2013-2022. Arbetet med återkallelser ingår inte heller i Migrationsverkets interna produktionsmål, uppföljning eller resursfördelning.
Granskningen visar också att återkallanden av uppehållstillstånd inte heller alltid vinner laga kraft, eftersom Migrationsverket har svårt att delge de berörda alternativt att Migrationsverket inte alltid registrerar delgivningen i sitt ärendehanteringssystem
– Dessa tillstånd är ofta giltiga trots att de återkallats. Det leder till att personerna får fortsatt resa in och vistas i Sverige, och kan ansöka om och ta emot service och förmåner som de inte längre skulle ha haft rätt till, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen i pressmeddelandet.
