KRÖNIKA – Amelia Botshinda, Sustainable Finance Specialist Advisense och Louise Brown, Director Advisense
Klimatmötet COP28 står för dörren. För att nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 ˚C, krävs en tredubbling av global förnybar energikapacitet och en fördubbling av energieffektiviteten till 2030. Kärnfrågorna är att enas om utfasningen av fossila bränslen, vem som ska betala för den gröna omställningen men också för de eskalerande kostnaderna som klimatkrisen nu växlas ut i genom översvämningar, torka och miljöförstöring. Vi ligger back, och det är ont om tid.
Enligt tidningen Economist, har hållbara fonder klarat sig bättre under nedgång i marknaden. Långsiktiga investerare väljer ESG, och håller kvar även vid lägre avkastning. Artikel 9-fonder, den grönaste klassens fonder med hållbara investeringar som mål, har sett ett inflöde, medan ljusgröna artikel 8-fonder har fått ett utflöde.
Stockholmsbörsen har dessvärre upplevt en ”grön mardröm”, enligt Aktiespararna. Under 2023, har tjugofyra bolag inom förnybar energi i snitt backat 41 procent.
Risken för grönmålning
Kan vi förvänta oss ett stålbad vad gäller den gröna investeringsvågen framöver? 2022 avlövade det globala ratingföretaget Morningstar 1,200 fonder med 1 biljon USD i förvaltning deras ESG-märkning. Flera banker har fått böter på motsvarande hundratals miljoner kronor för vilseledande reklam och grönmålning. Finansinspektionens strategi för att motverka grönmålning pågår fram till 2025. Tillgång till hållbarhetsrelaterad information, transparens och hanteringen av hållbarhetsrisker i det finansiella systemet är tre centrala teman.
För att kalibrera faktiska framsteg och fallisemang inom ESG, behövs utveckling på en rad områden. Det gäller bättre modeller för att bedöma klimatrisker, exempelvis ESG scorecards vid kreditriskbedömning så att ESG kan integreras i det övergripande ramverket för riskhantering. Det innebär att också att använda EU-taxonomin i rapporteringen i både låneportföljen och investeringar för att bättre förstå riskerna.
2022 trädde EU:s direktiv om företags hållbarhetsredovisning (CSRD) i kraft med en ny rapporteringsstandard genom EFRAG som gör det lättare för investerare att analysera ESG-prestanda. I januari 2023, följde en delegerad förordning till Disclosureförordningen, som omfattar hela finansbranschen och krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar. Samtidigt kom de tekniska granskningskriterierna genom EU:s Taxonomiförordning.
Både transparens och ’impact’
För många aktörer på marknaden saknas det dock tillfredsställande klarhet i skillnaderna mellan artikel 8 och 9, hur informationsgivning, urvalskriterier och tröskelvärden ska hanteras. Det finns ett stort behov i hela kedjan från företagsledare, till investerare och förvaltare att kalibrera sin strategi kring ett antal utmaningar inom ESG. Låt oss kalla dem paradoxer.
Den första paradoxen är den omvända ordningen. Finansiella institut är skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation på portföljinnehav som inte själva har rapporteringskrav på sig. Tillgången till kvalitativ hållbarhetsdata är inte sällan en bristvara.
Det leder oss till nästa paradox – ESG-ratings och index. Marknaden domineras av ett antal ESG-ratinginstitut, där viktningarna som ges till respektive pelare i ett ESG-betyg varierar kraftigt. Beroende på institut, kan utfallet för ett och samma bolag variera upp till 71 procent (exemplet Sustainalytics vs. Moody´s ESG-rating Vigeo Eiris*).
En tredje är att det sällan finns enkla win-wins. Ett strategiskt ESG-arbete innebär trade-offs och intressekonflikter. Riskreduktion kontra strategisk potential, värdeskapande kontra etiska betänkanden. För att ta ett aktuellt exempel, kan miljardsatsningarna på grönt stål innebära att vi nedprioriterar socialt ansvar om, eller snarare när, svart arbetskraft anlitas?
Uppstramning att vänta
Vissa bedömare pekar på att grönmålningsvågen, befogad eller inte, gynnar intressenter som förlorar på avvecklingen av fossila innehav. Shell gick lagom till COP28 ut med att man fortsätter oljeproduktionen på befintliga nivåer fram till 2030 för att få ut högre vinst.
En blixtbelysning på utvecklingen just nu visar att verksamheter bör undvika risken att grönmålas på grund av alltför ambitiösa målsättningar som kräver omfattande information som är svår att leverera. Kopplat till detta krävs resurser för att implementera interna och externa regler och uppföljning. Avsaknaden av detta kan leda till höga kostnader och risker givet det fokus som Finansinspektionen och den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Esma nu har på grönmålning.
En utmaning är att ESG-ratingverktyg på marknaden saknar tydliga modeller. Genom EU-kommissionens förslag till en ny förordning om transparens och integritet vid ESG-ratings publicerad sommaren 2023 kommer detta att åtgärda, och vi kan sannolikt förvänta oss att det blir en rejäl uppstramning framåt. Till dess, välj bort ESG-betyg där datakällor, komponenter i modellerna samt tröskelvärden som inte är kvalitetssäkrade eller som är svåra att bedöma.
Vad vill man uppnå?
Frågan som behöver ställas i större utsträckning i styrelsen och bland ägare är vad man vill uppnå, och formulera en strategi och en plan därefter. Nyckeln är konkretion och är en grundförutsättning för en framgångsrik implementering och uteffekt. Vägen fram kommer kräva tydligare mätetal för investeringarnas prestation och resultat, fördelaktigen med färre och tydliga indikatorer på ESG-prestanda som används konsekvent för att bedöma och följa upp investeringar.
Mer specifikt på verksamhetsnivå innebär det en bättre utvecklad kontrollmiljö och tydligare intern styrning, oberoende och kompetenta kontroller. Vidare följer behovet av tydligare ansvarsfördelning i organisationen med tillräcklig resursallokering för att säkra arbetets långsiktighet och framdrift.
Världen har inte råd att kasta ESG överbord, men i avsaknad av de rätta verktygen för en enhetlig och adekvat styrning, uppföljning och kommunikation av hållbarhetsarbetet finns risken att ESG inte blir mer än en teoretisk ambition.
*Referens Divergent ESG Ratings, The Journal of Portfolio Management
November 2020, Elroy Dimson, Paul Marsh, Mike Staunton
Louise Brown, Director Advisense, är även föreläsare på Blendow Group Institutes Nyhetsdag i Hållbarhet 2023 som äger rum på måndagen den 27 november.
