Trots tidigare kritik av brister finns det fortfarande skillnader i hur statliga myndigheter behandlar fastighetsägare som tvingas avstå eller upplåta sin mark. Det framgår av Riksrevisionens granskning. Framför allt handlar det om olikheter i hur ersättningen bestäms.
Riksrevisionen har granskat hur staten hanterar olika former av markintrång. Granskningen visar att mycket har förbättrats sedan 2005, då Riksrevisionen senast granskade området, men att vissa problem finns kvar.
Enligt Riksrevisionen är den största bristen att det finns skillnader i hur myndigheterna beslutar om ekonomisk ersättning till fastighetsägarna. Skillnaderna handlar bland annat om hur myndigheterna hanterar ersättning för ombudskostnader, schablonersättning vid frivilliga förvärv, frivillighetsbonus samt om ersättningen ska räknas upp när den betalas ut i efterskott.
– De flesta markintrång sker frivilligt, men fastighetsägarens förhandlingsutrymme är begränsat. Eftersom staten i slutändan kan ta marken med tvång är det viktigt med enhetlighet, transparens och förutsebarhet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Myndigheterna är inte tydliga
Riksrevisionen uppger även att granskningen visar att myndigheterna inte alltid är tydliga med vilka avvägningar de gör för att bestämma marknadsvärdet och annat som ligger till grund för ersättningen.
”De värderingsmetoder myndigheterna använder ger utrymme för olika bedömningar och tolkningar. Värderingarna bygger heller inte alltid på etablerad och aktuell kunskap om hur marknadsvärdet påverkas”, skriver Riksrevisionen.
– Markintrång är viktig för samhällsbyggnadsprocessen men också en ingripande åtgärd för den som berörs. Även vid frivilliga överenskommelser är det problematiskt när myndigheter gör olika tolkningar av det bakomliggande regelverket, säger Anneli Josefsson, projektledare för granskningen.
En delförklaring till problemen är att vissa metoder som används för värdering av marken bygger på inaktuella förutsättningar. Det handlar framför allt om 1974 års åkernorm och 1983 års jordbruksnorm.
Riksrevisionens rekommendationer
Nu rekommenderar Riksrevisionen regeringen bland annat att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt.
”Det kan ske genom att de myndigheter som har många markintrångsärenden får i uppdrag att ta fram gemensamma principer”, skriver Riksrevisionen.
”Regeringen bör även ange vilken myndighet som ska förvalta och uppdatera 1974 års åkernorm eller den värderingsmetod som kan komma att ersätta normen. Trafikverket rekommenderas att uppdatera 1983 års jordbruksnorm”, skriver Riksrevisionen vidare.
