Häktade personer sitter allt längre tid i häktet.
Förra året satt häktade u genomsnitt 83 dagar, vilket var historiskt högt.
Och tiderna fortsätter uppåt – hittills i år är snittet 89 dagar och i september var genomsnittet 104 dagar.
– Det är definitivt den högsta siffran någonsin, säger Dan Andersson på Kriminalvårdens statistiksektion.
I en klientprognos från i våras bedömde Kriminalvården att häktningstiderna skulle stabiliseras och till och med börja gå ner, men det blev tvärtom.
– Vi tänkte nog att vi tog i när vi prognosticerade att antalet häktade skulle stiga med 13 procent under året, men det visade sig att det var alldeles för lite. Hittills är utfallet 20 procent över förra årets utfall. Det är jättemycket, konstaterar Dan Andersson.
– Antalet nya klienter har också ökat, men det är framför allt tiden i häkte som blivit så mycket längre, säger han.
Kriminalvården har räknat ut att det behövs ett tillskott på 630 nya häktesplatser bara för att täcka ökningen. Men trots att Kriminalvården bygger och öppnar nya häktesplatser blir det svårt att komma ifatt om häktningstiderna fortsätter att vara så höga eller fortsätter att öka, skriver de i ett pressmeddelande.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Transportproblem
Också Kriminalvårdens transportörer på den nationella transportenheten, NTE, märker tydligt att det är överfullt på häktena.
– Vi får in allt fler akuta transportuppdrag som ska ske så fort som möjligt när platser behöver frigöras på något särskilt häkte. Det medför ökade kostnader och mindre effektiv logistik, säger Mats Öhman på transportplaneringen.
Hans menar att det blivit allt värre från förra hösten, och att uppdrag ofta kommer in sent inför helgen.
– Det blir en prövning och en ansträngning för oss att få in personal, ofta på övertid, och synka med övriga scheman och regler för dygnsvila och veckovila.
Några av de allvarligaste bristerna är brist på nattplatser och lunchuppehållsplatser. Vid allt flera tillfällen måste NTE hyra flygplan för långväga klienter, helt enkelt för att det inte finns några säkra ställen att stanna på längs vägen.
Platsbrist i Stockholm
Ett annat stort problem är bristen på platser i Stockholmsområdet.
– Tidigare har vi inte haft långväga transporter från exempelvis Hinseberg och Salberga till Svea hovrätt i Stockholm. Nu blir det allt vanligare. Det innebär att vi ofta måste låsa dubbla besättningar för dessa uppdrag. Fyra till sex transportörer.
– Vissa förhandlingar håller på flera veckor, och när vi kör klienterna fram och tillbaka varje dag blir det snabbt orimligt.
Cirkulerade
På häktena finns också många klienter som dömts och väntar på att komma till anstalt. Ibland får de vänta längre än vad som skulle behövas eftersom att NTE inte har kapaciteten.
– Om vi blir bättre på att placera klienten på förhandlingsorten, innebär det också att några klienter kan försvinna från häkten till anstalt. Bättre planering blir hjälp till självhjälp, menar Mats Öhman.
– Ett par gånger i våras, när klienter varit på häktesförhandling, körde vi bara runt i stan, i väntan på att hitta en möjlig plats. Både klient och personal fick sitta i ovisshet. Hittills har alla sådana situationer löst sig, men det finns utvecklingspotential.
