Stadsdelsnämnden i Göteborg beslutade att neka fyra ortodoxt judiska barn tillåtelse att fullgöra skolplikten genom judisk hemskola.
Barnens föräldrar överklagade till förvaltningsrätten där de bland annat anmärkte att nämnden faktiskt godkänt undervisningen fram till ikraftträdandet av den nya skollagen, samt att den kommunala skolan inte kunde tillgodose kraven på speciell mat och bön upp till 30 gånger per dag. Även barnens säkerhet medförde att särskild undervisning var nödvändig, ansåg föräldrarna.
Förvaltningsrätten framhöll att begreppet synnerliga skäl, som enligt den nya skollagen krävs för alternativt fullgörande av skolplikten, indikerade stor restriktivitet.
Domstolen konstaterade också att lagstiftaren synes ha ansett att det saknas behov av en bestämmelse som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning. Barnens tro kunde inte anses utgöra synnerliga skäl, enligt domstolen. Detsamma gällde säkerhetsaspekterna, där domstolen bland annat uttalade att det inte fanns någon konkret hotbild mot barnen samt att varje skola är skyldig att aktivt motverka mobbning.
Kammarrätten biföll dock föräldrarnas överklagande och fann att medgivande skulle lämnas. Rätten framhöll att barnens utbildning i hemmet varit fullgod och att nämnden skulle få svårigheter med att organisera skolgången med hänsyn till barnens religiösa behov. Barnens klädsel är dessutom kraftigt avvikande och rätten ifrågasatte rimligheten i att utsätta dem för risker och rädsla då nämnden inte ens presenterat någon konkret handlingsplan. Särskild vikt fästes även vid att barnen fullgjort sin skolgång i hemmet under stor del av uppväxten.
HFD som tidigare meddelat prövningstillstånd i målet, framhåller att kraven på alternativ skolgång skärpts avsevärt i den nya skollagen och att den omständigheten att medgivande tidigare lämnats därför saknar självständig betydelse. Bedömningen ska aldrig avse mer än ett år åt gång och göras individuellt utifrån elevens särskilda omständigheter vid ansökningstillfället. Det antas även normalt att elevens behov av social träning genom skolgång ökar med åldern.
När utbildningen utformas bör, enligt HFD, särskild hänsyn tas till de speciella förutsättningar som i det aktuella fallet. Skollagen bygger dock på principen att sådana situationer ska hanteras inom ramen för den allmänna skolan.
Synnerliga skäl enligt skollagen har därför, konstaterar HFD, inte förelegat och det har därför saknats förutsättningar för att medge skolgång i hemmet. Den tid som ansökan avsett har dock löpt ut och målet skrivs därför av.
Foto Henrik Montgomery / Scanpix
