Arvodet för nämndemännen måste höjas och bättre ersättning bör utgå vid övertidsarbete.
Det anser Nämndemännens Riksförbund som vid upprepade tillfällen vänt sig till justitiedepartementet med yrkanden om höjningar av nämndemännens arvoden utan att få något direkt besked.
– Den snälla tolkningen är att det har blivit interna missförstånd inom regeringskansliet i samband med diarieföringen av inkommande ärenden. Dock kan jag inte låta bli att även misstänka att nämndemannafrågor möjligen inte står högst upp på Justitiedepartementets prioritetslista, säger förbundsordföranden Stefan Blomquist till Dagens Juridik.
Nämndemännens riksförbund har länge krävt höjda arvoden för landets nämndemän. Under hösten har man vid två tillfällen tillskrivit justitiedepartementet med yrkanden om detta – utan att få svar.
I de mejl som skickats till justitiedepartementet har förbundet yrkat på att arvodet för en hel dags tjänstgöring ska höjas till motsvarande finsk nivå, vilket skulle innebära 1500-1600 kronor. Förbundet vill också slopa halvdagsarvodet och endast se utbetalningar för heldagar. Man vill också se en ”kraftig” höjning av helgarvodet. Dessutom yrkas att nämndemännen ska arvoderas med 300 kronor per timme vid övertidstjänstgöring.
Förbundet vill också se en översyn av bestämmelserna som reglerar ersättningen för egenföretagare och timanställda samt framtagande av en särskild ersättningstrappa för den som sitter i långa och komplexa mål.
”Står möjligen inte högst upp på priolistan”
När Dagens Juridik når förbundsordföranden Stefan Blomquist under måndagseftermiddagen har han precis fått en bekräftelse från justitiedepartementet. Yrkandena är mottagna.
Varför tror du att ni inte har fått svar förrän nu?
– Den snälla tolkningen är att det har blivit interna missförstånd inom regeringskansliet i samband med diarieföringen av inkommande ärenden. Dock kan jag inte låta bli att även misstänka att nämndemannafrågor möjligen inte står högst upp på Justitiedepartementets prioritetslista.
Varför är Finland ett bra jämförelseland?
– Det svenska och det finska rättssystemet har stora likheter. Detta beror sannolikt på att våra båda länder, för inte så länge sedan, var ”ett land”. I övrigt kan jag nämna att de europeiska nämndemannasystemens uppbyggnad skiljer sig från land till land vilket bland annat innebär att nämndemännen har varierande ansvar, befogenheter och uppgifter. Lekmannainflytandet i de svenska domstolarna är bland det mest utvecklade i Europa och ger förutsättningar för insyn i domstolarnas verksamhet. Nämndemännen i Sverige bidrar starkt till domstolarnas oberoende och självständighet vilket stärker domstolarna.
Du hade ett möte med justitieministern tidigare i höstas – vad sades under detta möte?
– NRF kan glädjande konstatera att det råder en stor samsyn mellan Justitieministern, de politiska partierna, och NRF. Flera av deltagarna uttryckte det som att nämndemannasystemet har tjänat oss väl och att det inte behöver renoveras från grunden samt att det nuvarande nämndemannasystemen fungerar gott.
– Dock finns det delar som bör lyftas fram och prioriteras- på kort sikt – i syfte att öka nämndemannasystemets robusthet. På kort sikt nämndes behovet av omedelbara åtgärder för en förbättring av arvoden och översyn av ersättningsbestämmelserna. Vidare diskuterades behovet av ökat fokus på säkerhetsfrågor och åtgärder för att möta hat, hot och trakasserier mot nämndemän. NRF framförde till exempel att en ny och utökad rutin för säkerhetsklassning av nämndemän bör införas.
– Som Förbundsordförande för NRF kan jag glädjande rapportera till alla våra medlemmar/nämndemän: att NRF:s Strategiska Agenda med de fem fokusfrågorna, fick ett gillande från mötet.
