Våren 2010 omhändertog polismyndigheten en mans körkort på grund av misstanke om hastighetsöverträdelse.
Transpoststyrelsen beslutade därefter att återkalla mannens körkort tills vidare och bestämde beslutets giltighetstid till två månader räknat från datumet från omhändertagandet.
Mannen överklagade beslutet till förvaltningsrätten som fastställde transportstyrelsens beslut.
Kammarrätten däremot undanröjde förvaltningsrättens dom och Transportstyrelsens beslut.
Som skäl för beslutet angav domstolen att åklagaren beslutat att inte väcka åtal mot mannen angående hastighetsöverträdelsen. Detta då rapporten innehållit brister i sådan omfattning att den inte kunde läggas till grund för åtal. Domstolen fann med anledning av detta att det inte längre förelåg sannolika skäl att anta att körkortet skulle komma att återkallas slutligt.
Mannen begärde därefter ersättning av staten med över 70 000 kronor för förlorad arbetsinkomst under tiden hans körkort varit felaktigt indraget.
Trots brister i polisrapporten konstaterar Justitiekanslern, JK, att det inte framkommit uppgifter som tyder på att hastighetsmätningen med laser varit felaktig. JK bedömer därför att polismyndighetens beslut att omhänderta körkortet, och Transportstyrelsens beslut om tillfälligt återkallande, skett i enlighet med körkortslagen.
Vad gäller åklagarmyndighetens underlåtenhet att meddela Transportstyrelsen att åtal för hastighetsöverträdelse inte skulle väckas konstaterar dock JK att det orsakat att mannens körkort varit återkallat under en längre tid än som annars skulle ha varit fallet.
JK bedömer att åklagarens underlåtenhet utgör ett skadeståndsgrundande fel och att mannen är berättigad till ersättning.
Då de handlingar som mannen åberopat endast innehåller uppgifter om vad en annan person tjänat under den aktuella perioden bedömer dock JK att det saknas förutsättningar för att döma ut skadestånd till mannen. Det står honom dock fritt att återkomma med ett bättre underbyggt ersättningsanspråk, anför JK.
Foto: Scanpix
