I februari i år kom utredningsförslaget som vill skärpa lagstiftningen mot spioneri. Utredarna föreslår bland annat att utlandsspioneri ska införas i brottsbalken som ett tryckfrihetsbrott. Utredningen vill också göra det möjligt att gripa in mot misstänkt spioneri tidigare än man kan idag, skriver Sveriges Radio.
Om förslaget blir verklighet behöver en åklagare inte kunna bevisa att känsliga uppgifter faktiskt lämnats över för att det ska vara tal om misstänkt spioneri. Det räcker istället med att visa på att någon arbetat med att få fram uppgifterna, skriver Sveriges Radio.
I slutet av maj riktade Datainspektionen kritik mot utredningsförslaget. Anledningen är att det, enligt myndigheten, saknas en analys av hur förslaget kommer att påverka skyddet av den personliga integriteten.
Nu får, skriver Sveriges Radio, utredningen skarp kritik av fler remissinstanser. Bland annat av justitiekanslern, Advokatsamfundet, Folke Bernadotte-akademin och Sveriges Television. Anledningen är att lagförslaget befaras kunna stoppa undersökande journalistik, uppger Sveriges Radio.
Nils Funcke, tidigare huvudsekreterare i Yttrandefrihetskommittén, är även han kritisk till förslaget. Han menar, skriver Sveriges Radio, att lagförslaget inskränker meddelarfriheten eftersom det med lagen kan bli brottsligt att lämna uppgifter som bedöms vara ett men för en internationell insats. Om den nya lagen träder i kraft kan det, menar Funcke, göra det svårare att avslöja övergrepp.
– Ytterst drabbar det naturligtvis alla medborgare så att vi inte får kunskap om det begås kriminella handlingar eller folkrättsbrott, säger han till Sveriges Radio.
Foto: Scnapix
