Utredningen har bland annat tillsatts av regeringen till följd av Högsta domstolens förändring av praxis när det gäller straffmätning vid narkotikabrott – från en schablonmässig ”tabellbedömning” där främst mängden och typen av narkotika har varit avgörande, till den nya praxis som bygger på en mer nyanserad bedömning där bakomliggande faktorer till brottet ska vägas in vid straffmätningen.
Regeringen skriver i sina utredningsdirektiv om HD:s nya praxis:
”Rättsutvecklingen har inneburit en genomgripande förändring av hur påföljdsbestämningen i narkotikamål sker i praktiken. Avgörandena har väckt olika frågeställningar, bl.a. om hur lagstiftningen förhåller sig till praxis, och kan i vissa avseenden sägas ha gett upphov till ett oklart rättsläge.”
Regeringen fortsätter:
”Den stränga synen på illegal narkotikahantering ska avspegla sig i strafflagstiftningen men också i de straff som döms ut för narkotikabrott och narkotikasmugglingsbrott. Mot den bakgrunden finns det skäl att låta en särskild utredare kartlägga och analysera praxis samt överväga behovet av lagändringar till följd av rättsutvecklingen.”
Utredningen får därför i uppdrag att kartlägga och analysera praxis, ta ställning till vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt, överväga behovet av förändringar när det gäller gradindelningen av narkotikabrott och narkotikasmuggling och se över behovet av förändringar i straffskalorna för dessa brott.
Foto: Stefan Wahlberg
