Hovrätten sänker straffet för 30-årig kvinna som lurade en autistisk man på 400 000 kronor. Hon döms för flera fall av bedrägeri till ett års fängelse istället för grovt bedrägeri vid ett tillfälle där påföljden landade på ett och ett halvt års fängelse.
Den 30-åriga kvinnan har förmått en autistisk man, att genom att ta egna lån från kreditgivare, låna ut 494 900 kronor till henne. Det hände vid 13 tillfällen under perioden den 31 augusti 2018 till den 28 september 2018.
Den 30-åriga kvinnan har berättat att hon var skuldsatt med 300 000 kronor hos kronofogden. Hon levde med en man som inte arbetade och hon var också arbetslös. Hon uppger att hon aldrig uppfattade att det var någon onormalt med mannen hon lånade pengar av.
Målsäganden är en autistisk man, som har svårt för nya saker och för olika begrepp. Ränta och amorteringar är inga begrepp som han känner till och han har ingen förståelse för ekonomiska värden. Under förhör har han sagt att han inte tyckte att han kunde säga nej om någon behövde hjälp av honom. Det var därför han började låna ut pengar till henne.
Kvinnan och den autistiske mannen har aldrig träffats personligen mer än via sociala medier.
”Hänsynslöst utnyttjat…”
Tingsrätten har skrivit i sin bedömning att det måste ha framställt fullständigt klart för kvinnan under de långvariga och nästan dagliga kontakter hon hade med mannen att han har något slags funktionsnedsättning som negativt påverkar hans förmåga att förstå viktiga sammanhang i till exempel det ekonomiska livet.
”Denna brist hos honom har hon på ett hänsynslöst sätt utnyttjat”, skrev tingsrätten och hänvisade till de av åklagaren åberopade mail- och chatmeddelandena mellan parterna.
I dessa meddelanden har hon förmått honom att dels överföra pengar från sitt bankkonto till ett annat konto som hon kontrollerade, dels uppta lån som sedan kom henne till godo.
”Hon har lögnaktigt uppgett för honom att hon skulle betala tillbaka dessa belopp fastän det måste ha varit uppenbart för henne att hon helt saknade förmåga att göra det”, skrev tingsrätten och konstaterade att genom sitt agerande har kvinnan försatt mannen i en oerhört svår situation.
”Han kommer nu att vara skuldsatt upp över öronen under många år framöver”, skrev tingsrätten och gjorde klart att kvinnan gjort sig skyldig till det som åklagaren lagt henne till last.
Hon dömdes i tingsrätten för bedrägeri under perioden 2018-07-09 till 2018-09-10 och grovt bedrägeri under perioden 2018-08-31 till 2018-09-27 samt försök till grovt bedrägeri.
Tingsrätten bedömde straffvärdet till fängelse två år. Men på grund av att ”en onormalt lång tid nu förflutit från det brotten begicks”, bestämdes påföljden till fängelse ett år sex månader.
Domen överklagades
Domen överklagades till Göta hovrätt som nu ändrar domen och dömer kvinnan till fängelse i ett år för flera fall av bedrägeri istället för grovt bedrägeri vid ett tillfälle.
Hovrätten pekar bland annat i sin dom på att kvinnan i sina chattkonversationer med mannen gett sken av att hon hade medel för att kunna göra en återbetalning till honom, bland annat genom att ha tillsänt honom ett fotografi utvisande ett bankkonto med en behållning på över 9 miljoner kronor. Trots detta har hon inte vid något tillfälle gjort någon återbetalning.
Det är det bevisat att mannen har lånat pengar och betalat ut till kvinnan på grund av hennes falska förespegling om att hon skulle återbetala de lånade medlen, trots att hon saknade vilja och förmåga att göra det. Hovrätten anser därför att kvinnan därmed har gjort sig skyldig till bedrägeri.
Hovrätten konstaterar även att kvinnan utnyttjat mannens identitet och genom att utnyttja hans kognitiva funktionsnedsättning för att komma åt bankid-bekräftelser i hans namn.
Kvinnan har uppmanat mannen ”på ett mycket ihärdigt och i vissa fall pressande sätt”, att bekräfta med sitt bankid i samband med att lån togs. Hon har även uppmanat honom att göra dessa bekräftelser för att han ska kunna återfå sina pengar. Hon har även haft tillgång till och kontrollerat mannens mailkonto i syfte att följa upp lånen.
”Utredningen visar därmed att det är N.N som har förmått M.M att underteckna lånen med sitt bank-id och utredningen talar också för att det är N.N som legat bakom låneansökningarna”.
