Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

”UD hindrar insyn i handlingar – med krypterade ord”



Utrikesdepartementet

 

Sedan 2008 har det inte gått att komma åt Utrikesdepartementets diarium över utgående och inkommande post via Regeringskansliets centralarkiv.

I januari i år riktade Konstitutionsutskottet, KO, kritik mot UD för att man i strid mot offentlighets- och sekretesslagen hindrat denna typ av insyn.

Sedan i våras har man åter kunnat ta del av UD:s postlistor via Regeringskansliets centralarkiv. Ärendemeningarna i diariet, som ska ge information om vad fallet gäller, är dock så kortfattade och kryptiska att någon insyn i praktiken blir omöjligt, menar tidningen.

Ofta utgörs de av ett enda ord, exempelvis ”note”, ”information”, ”rapport” eller ”granskning”. Andra typiska ärendemeningar kan vara ”beslut”, ”promemoria” eller kort och gott ”brev”. Gemensamt för dem alla är att de ger föga vägledning för läsaren”, skriver tidningen.

Peter Eriksson (MP), ordförande i konstitutionsutskottet, har tidigare kritiserat den bristande insynen i UD:s korrespondens och användandet av vad han kallade ett ”slentrianmässigt hemligstämplande av handlingar”.

– Men det är klart att ett diarium ska vara begripligt, annars finns det ju ingen större vits att ha ett diarium, säger han om de kortafattade ärendemeningarna till tidningen.

Enligt Jan Turvall, statsvetare vid Göteborgs universitet och expert på offentlighets- och sekretesslagen, är det ”slentrianmässiga hemligstämplandet” ett generellt problem vid många olika myndigheter.

– I UD:s fall får man intrycket att det är systematiskt. Här uppger man bara vilken typ av handling man har i arkivet, inte vad den handlar om, säger han till tidningen. 

– Regeringskansliet är idag en myndighet. Då borde också alla departementen ha samma rutiner, de styrs ju av samma regelverk, fortsätter han till tidningen. 

 Regeringskansliets informationsavdelning, Information Rosenbad, förklarar enligt tidningen det hela med att UD hanterar en stor mängd ärenden som i delar omfattas av sekretess. Med anledning av detta måste ”ärendemeningarna utformas så att de inte röjer sekretessbelagda uppgifter”.

 

Foto: Hasse Holmberg / Scanpix

Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons