Enligt rapporten, som överlämnades till regeringen på fredagen, är advokaters skyldighet till lojalitet gentemot sina klienter fortsatt i konflikt med den kraftigt utökade rapporteringsskyldigheten som finns i penningtvättslagen.
Lagen trädde i kraft 2009 och har inneburit att rapporteringsplikten för advokater har utvidgats betydligt. Förutom att advokater har en skyldighet att självmant ange en klient till Finanspolisen om advokaten misstänker penningtvätt, så kan Finanspolisen också begära att en advokat lämnar alla uppgifter om en klient vid en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Advokatsamfundet är mycket kritisk till lagen och har kallat den utvidgade rapporteringsplikten för ”en mycket viktig och oroväckande nyhet”.
Rapporten pekar också på att många advokater upplever en konflikt mellan skyldigheten att neka en tjänst vid misstanke om penningtvätt och det så kallade meddelandeförbudet som innebär att en advokat inte kan berätta för sin klient att denne utreds för penningtvätt. Enligt rapporten anses klienten lätt kunna inse att ett nekande av tjänst beror på misstanke om penningtvätt.
Rapporten har tagits fram av Finansinspektionen tillsammans med andra berörda myndigheter och Advokatsamfundet och belyser utmaningar och risker i det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt.
Enligt rapporten är en övergripande utmaning att förbättra samarbetet mellan alla de aktörer som delar ansvaret att motverka penningtvätt; inklusive myndigheter, företag och advokatbyråer.
I Sverige omsätter penningtvätt mångmiljardbelopp varje år. Finansinspektionens rapport är ett steg på vägen mot en nationell strategi för att bekämpa problemet.
Läs också:
”Angiveriplikt för advokater – är ingenting heligt för lagstiftarens proportionalitetsbedömningar?”
Foto: Scanpix
