Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nu yttrat sig över de antal förslag som lagts fram i biometriutredningen.
Syftet med förslagen är att göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att i större utsträckning använda sig av biometriska uppgifter i sitt arbete.
Men IMY anser att förslagen innebär en alltför stor integritetsförlust för den enskilde.
Regeringen gav för en tid sedan en utredning i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att fler gärningsmän ska kunna identifieras med hjälp av biometri. Biometriska uppgifter är information som kan tas fram ur exempelvis dna, fingeravtryck, ansiktsbilder och röstupptagningar.
IMY konstaterar att samla in och kunna bearbeta den typen av uppgifter kan bidra till att fler brott kan klaras upp, och utredningen har också presenterat ett antal förslag som innebär att brottsbekämpande myndigheter i betydligt större omfattning än idag ska ha möjlighet att använda sig av sådana uppgifter.
Men biometriska uppgifter är mycket integritetskänsliga och kan ge väldigt mycket information om en enskild individ. De är också beständiga, en person kan ju inte byta sina fingeravtryck. Om uppgifterna skulle hamna i orätta händer är integritetsförlusten svår att reparera, skriver IMY.
– Det finns ett stort behov av effektiva verktyg i brottsbekämpningen för att komma till rätta med den grova brottsligheten som har utvecklats i Sverige. Biometriutredningen har också i stora delar gjort grundliga avvägningar mellan en effektiv brottsbekämpning och skydd för den personliga integriteten. Förslagen är dock i vissa delar mycket långtgående. Det gäller särskilt förslaget att passregistret ska bli ett biometriskt register som får användas i brottsbekämpande syfte, säger Karin Lönnheden, vikarierande generaldirektör på IMY.
Passregistren
Ett av utredningens förslag är att biometriska uppgifter ska sparas i passregistret och att polisen ska få göra biometriska jämförelser med dessa uppgifter. Det innebär att det skulle. komma att skapas ett nytt register innehållande biometriska uppgifter avseende merparten av den svenska befolkningen.
– Att göra passregistret till ett biometriskt register som får användas i ett brottsbekämpande syfte skulle vara en stor och principiell förändring. Dataskyddsregelverket tillåter inte att den här typen av känsliga uppgifter används så generellt och odifferentierat inom brottsbekämpningen om personer som varken är misstänkta eller dömda för brott. Vi bedömer att det här förslaget strider mot såväl svensk grundlag som EU-rätten och avstyrker därför att förslaget genomförs, säger Lisa Zettervall som är jurist på IMY.
En så omfattande lagring av biometriska uppgifter skulle enligt IMY medföra betydande risker för den personliga integriteten, bland annat genom risken för missbruk och obehörigt nyttjande.
– Förslaget måste också ses i ljuset av andra förslag om bland annat utökade möjligheter till användning av ansiktsigenkänning och kamerabevakning. Om det skapas ett register för ansiktsbiometri över merparten av den svenska befolkningen samtidigt som ansiktsigenkänning tillåts vid kamerabevakning på allmän plats blir det i praktiken möjligt att identifiera de flesta människor i det offentliga rummet. I förlängningen riskerar det att hota inte bara privatlivet, utan även andra grundläggande rättigheter som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger Lisa Zettervall.
