Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Psykisk ohälsa står idag för över hälften av alla längre sjukfall och det är stressrelaterade sjukfall som är vanligast, enligt Försäkringskassan.
Försäkringskassan släpper rapporten Från ryggont till utmattning, det första numret i den årligt återkommande serien Försäkringskassans lägesrapport – psykisk ohälsa i dagens arbetsliv.
Av rapporten framgår det att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i en rad ekonomiskt utvecklade länder, däribland Sverige.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Stressrelaterade sjukskrivningar dominerar
Men det som blivit vanligare över tid är inte psykiska sjukdomar, som exempelvis schizofreni, utan stressrelaterad psykisk ohälsa som utmattningssyndrom. Stressrelaterade sjukskrivningar har aldrig tidigare varit så många till antal för både kvinnor och män, både för startade och pågående sjukfall.
– I takt med att arbetslivet förändrats och gått från hög grad av industriproduktion till en mer tjänsteproducerande ekonomi så har även den arbetsrelaterade ohälsan förändrats. Idag är det inte fysiska åkommor som dominerar längre sjukskrivningar, utan istället är det stressrelaterade sjukskrivningar, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.
Försäkringskassan skriver att det är väl belagt inom forskning att det är främst dålig arbetsmiljö som orsakar stressrelaterad sjukfrånvaro och en viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg är en obalans mellan krav och resurser.
– Om arbetsmiljön präglas av höga eller ökande krav som inte balanseras med tillräckliga resurser, exempelvis kontroll över den egna arbetssituationen och socialt stöd, eller erkännande och uppskattning, så ökar risken för stressrelaterad sjukskrivning kraftigt, säger Ulrik Lidwall.
Utmattningssyndrom – halvårs sjukskrivningar
Enligt Försäkringskassans rapport blir i genomsnitt sjukfall kopplade till psykiatriska diagnoser längre än andra diagnoser och har en genomsnittslängd på 90 dagar, jämfört med 49 dagar för samtliga diagnoser.
Diagnosen ”akuta stressreaktioner”, som beror på yttre händelser, innebär sjukskrivning i cirka 40 dagar. Den allt vanligare diagnosen ”utmattningssyndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer.
– Kortare sjukskrivningar innebär mindre inkomstbortfall för individen och mindre utgifter för den allmänna sjukförsäkringen. Långvariga sjukskrivningar innebär omfattande kostnader för både individen och samhället, främst i form av produktionsbortfall, ökade sjukpenningutgifter och personligt lidande, säger Ulrik Lidwall.
