– Fallet är principiellt viktigt eftersom det visar att det är de faktiska omständigheterna som är avgörande, inte de rättsliga kvalifikationerna, säger advokat Per Gunnarsson som var ombud för den nu friade mannen.
Han tror att målet mycket väl kan komma att hamna på Högsta domstolens bord:
– Ja, det är ett renodlat mål och en ren rättsfråga och jag tror att EBM vill ha ett klargörande i frågan. Det som talar emot ett överklagande är den välmotiverade domen. Referenten i hovrättsmålet är sedan tidigare docent i EU-rätt.
Per Gunnarssons klient, en nu 40-årig man, dömdes i oktober 2012 av Göteborgs tingsrätt för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott till ett års fängelse.
Enligt gärningsbeskrivningen hade mannen i sina deklarationer underlåtit att redovisa inkomster på drygt 2,2 miljoner kronor och de felaktiga uppgifterna hade gett upphov till fara för att för lite skatt skulle betalas. När det gäller bokföringsbrotten uppgavs att mannen underlåtit att bokföra affärshändelser på samma belopp.
Mannen överklagade till Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att åtalet skulle avvisas i dess helhet. Åklagaren medgav avvisning när det gällde skattebrotten med hänvisning till principen om ne bis in idem men yrkade att mannen skulle dömas för grovt bokföringsbrott.
Hovrätten konstaterar nu att mannen påförts skattetillägg för det oriktiga uppgiftslämnandet och den undanhållna skatten.
Hovrätten hänvisar också till att Europakonventionen och EU-stadgan förbjuder dubbel bestraffning eller lagföring för samma brott – ne bis in idem. Slutligen pekar man på att Europadomstolen i fallet ”Zolotukhin mot Ryssland” förtydligade rättighetens båda element ”samma sak” – det vill säga idem – och ”två gånger” – det vill säga bis.
Hovrätten understryker att ”idem” innebär samma gärning och att bedömningen ska riktas in på de faktiska omständigheterna.
Hovrätten konstaterar att såväl Högsta domstolen som EU-domstolen har anslutit sig till Europadomstolens bedömning. Med hänvisning till HD:s pleniavgörande från juni 2013 och hovrättens egna resonemang om rättigheten att inte dubbelbestraffas kommer hovrätten inledningsvis fram till att åtalet för skattebrott ska avvisas.
Hovrätten går därefter in på nästa fråga – nämligen om även bokföringsbrottet avser samma gärning som det oriktiga uppgiftslämnandet i deklarationen, det vill säga om även det brottet grundar sig på samma eller väsentligen samma faktiska omständigheter som redan har resulterat i skattetillägg. Den tilltalade menade att det var exakt samma uppgifter i bokföringen som förts över till deklarationen och att så därför var fallet.
Hovrätten konstaterar att HD i sitt pleniavgörande hade uttalat att ett bokföringsbrott kan ha samband med ett oriktigt uppgiftslämnande av betydelse för beskattningen. HD fann dock att skattetillägget förutsatte ett tillkommande faktiskt moment som typiskt sett låg senare i tiden, efter det att bokföringen för perioden avslutats, och fann att skattetillägg normalt inte utgör hinder för prövning av bokföringsbrott.
Hovrätten för Västra Sverige slår nu fast att formuleringen kan uppfattas som att det, trots denna huvudregel, kan finnas enskilda fall där skattetillägg även utgör hinder för bokföringsbrott. Rätten beaktar att nu aktuellt bokföringsbrott inte verkar ha något annat syfte än att dölja det efterföljande skattebrottet. Syftet har alltså varit att undgå skatt och hovrätten kommer därför fram till att det är samma konkreta fakta som ligger till grund för både skattetillägget och bokföringsbrottet.
Bokföringsbrottet och skattebrottet utgör, enligt hovrätten, påtagliga uttryck för samma brottsliga aktivitet.
Sammanfattningsvis kommer alltså hovrätten fram till att det är fråga om väsentligen samma omständigheter som ligger till grund för båda gärningarna – även om deras respektive utförande skulle kunna vara skilda i tiden. Eftersom åtalet gäller samma gärning som skattetillägget så avvisar hovrätten även åtalet för bokföringsbrott.
Advokat Per Gunnarsson är säker på att domen kommer att få viktiga effekter:
– Vi kommer att få tänka på ett nytt sätt och hantera många frågeställningar annorlunda än tidigare. Det ställer nya krav på EBM, skattebrottsenheterna och Skatteverket vid hantering av bokföringsfrågor särskilt vad avser enskild näringsverksamhet men även för handelsbolag och kommanditbolag.
– Det kan även bli aktuellt att se över vilka andra effekter i systemet det kan få. Bygger bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll på väsentligen samma omständigheter? Idag döms en person för båda brotten regelmässigt. Vi har bara sett början på en intressant rättsutveckling.
