Brå och Statskontoret har båda studerat hur korruptionen i Sverige har utvecklats under de senaste åren, skriver Brå.
– Det finns en korruptionsproblematik i Sverige som bör tas på största allvar eftersom den påverkar myndighetsutövningen i enskilda beslut. Korruptionen påverkar även förtroendet för vår offentliga sektor och ytterst handlar det om allas likhet inför lagen, säger Lars Korsell, enhetschef på Brå.
Personer som ansvarar för tillståndsgivning och godkännanden är extra utsatta, enligt Brå. Det inkluderar verksamheter som bilbesiktning, bygglov, alkoholutskänkning och livsmedelstillstånd.
Ytterligare ett riskområde för korruption är upphandling, där det kan vara svårare att upptäcka då mutor erbjuds och tas emot i flera led. Enligt Brå är det oftast enklare typer av mutor, som till exempel konferensresor, tekniska prylar eller fina middagar, som erbjuds.
Också plan- och byggsektorn är ett utsatt område, enligt Brå som har granskat samtliga anmälda korruptionsbrott hos Riksenheten mot korruption mellan åren 2003 och 2011.
– Byggbranschen sticker ut. Nära en tredjedel av alla påstådda mutgivare är verksamma inom bygg- och anläggningssektorn, säger Lars Korsell.
Brå föreslår nu en rad förebyggande åtgärder mot korruption i offentlig sektor.
– Vi menar att det är viktigt att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser som innefattar korruption och att sedan se över de nuvarande kontrollsystemen i förhållande till vad man upptäcker. Konkreta åtgärder kan vara stickprov, krav på fakturaunderlag och information till anställda, säger Lars Korsell.
Johan Sørensson, chefsjurist på Statskontoret, konstaterar att risken för korruption är högst inom områden där det inte finns etablerade och accepterade rutiner och kontrollsystem i verksamheten.
− Vår studie, som rörde kommunerna, visar att den typen av intern kontroll fortfarande saknas på de flesta håll, säger han.
Antalet anmälningar om korruption ligger relativt konstant på ungefär 100 varje år. Men Statskontorets granskning av den kommunala sektorn visar att andelen tjänstemän som uppger att de någon gång blivit erbjudna en muta har fördubblats mellan åren 2008 och 2011 och nu uppgår till 12 procent.
Statskontorets studie visade också att den vanligaste typen av muta inom den kommunala sektorn är en nöjes- eller konferensresa men att det även kan handla om en middag. I vissa fall har byggtjänster erbjudits i den anställdes bostad.
Enligt Johan Sørensson är de inblandade nästan uteslutande medelålders män, ofta högre tjänstemän med längre erfarenhet eller chefer.
Statskontoret har föreslagit att regeringen inför lagstiftning till skydd för så kallade visselblåsare som påkallar fel inom en statlig organisation.
− Samtidigt är det viktigt att den interna kulturen i en organisation tillåter att fel påpekas så att de kan korrigeras och verksamheten kan bli bättre, menar Johan Sørensson.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
