Ett bolag vände sig till Jönköpings tingsrätt och begärde, med hänvisning till reglerna om så kallat ansvarsgenombrott i aktiebolagslagen, att styrelseledamoten för ett bolag som sedan 2004 var försatt i konkurs skulle betala drygt 140 000 kronor till bolaget.
Enligt bolaget hade styrelseledamoten, genom telefonsamtal, i augusti 2002 respektive mars 2003 slutit avtal om marknadsföringstjänster på Internet med bolaget. Betalningen skulle ske genom en avbetalningsplan uppdelad på 48 månader.
Beställningarna hade sedan bekräftats genom två e-mejl från bolaget av vilka det också framgick att om delfakturor inte betalades, skulle hela beloppet för de beställda tjänsterna förfalla till betalning. Styrelseledamoten hade sedan skrivit under dessa e-mejl och returnerat dem till bolaget.
Efter den sista december 2003 hade dock beställaren slutat att betala fakturorna varvid säljaren skickade fakturor på det återstående beloppet.
Styrelseledamoten motsatte sig yrkandet. Han medgav att han hade anlitat bolaget för marknadsföringstjänster under den period som han var styrelseledamot men invände att avtalsvillkoret om att hela fordringen skulle förfalla till betalning om en delbetalning uteblev inte hade accepterats av honom. Han menade att den delen av texten i den e-postkorrespondens som åberopades i målet hade lagts till av säljaren i efterhand.
Tingsrätten ansåg att säljaren inte hade lyckats bevisa att parterna avtalat om att hela beloppet skulle förfalla till betalning vid utebliven betalning av delfakturor och därmed inte heller att beställaren hade en skuld till säljaren.
Yrkandet avslogs därför utan att frågan om styrelseledamotens personliga betalningsansvar prövades.
Göta hovrätt anser nu att styrelseledamoten, eftersom han inte har åberopat någon bevisning i den delen, inte har förmått bevisa att förfalloklausulen i mejlen inte skulle vara avtalsinnehåll. Det är därför hovrättens uppfattning att beställaren är betalningsskyldig mot säljaren för det yrkade beloppet.
När det gäller frågan om styrelseledamotens personliga betalningsansvar konstaterar hovrätten att det i vart fall vart fallden 31 augusti 2000 har funnits skäl att anta att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet och en ansvarsperiod därför hade börjat löpa samma dag.
Någon kontrollbalansräkning hade ändå inte upprättats av bolaget, inom den tid som anges i aktiebolagslagen. Enligt hovrätten löpte därför ansvarsperioden fortfarande när förpliktelserna mot säljaren uppkom och förutsättningar för personligt betalningsansvar för styrelseledamoten föreligger därmed.
Då styrelseledamoten enligt hovrätten inte har lyckats bevisa att han inte agerat försumligt när han inte har låtit upprätta någon kontrollbalansräkning så ska han förpliktas att betala det yrkade beloppet till säljaren.
