En man och en kvinna som tidigare har varit gifta har två barn tillsammans – födda år 2000 och 2002.
Genom ett interimistiskt beslut av Stockholms tingsrätt fick kvinnan ensam vårdnad om barnen som fick rätt till umgänge med pappan tre timmar varannan helg i närvaro av så kallat umgängesstöd.
Kvinnan har nu yrkat att hon ska få ensam vårdnad medan mannen har yrkat att den gemensamma vårdnaden ska bestå samt att barnen ska ha rätt till umgänge med honom vartannat veckoslut från fredag till söndag.
Kvinnan påstår bland annat att hon alltid har haft huvudansvaret för barnen och att mannen, som är dömd för barnpornografibrott, inte är lämplig som vårdnadshavare.
Enligt kvinnan hittade hon barnporrbilder i mannens dator en dag i augusti 2012 och sedan fler barnporrbilder hade upptäckts på datorn försökte mannen begå självmord i april 2013.
På rekommendation från socialtjänsten avslutades umgänget mellan mannen och barnen och i juni flyttade kvinnan med barnen till annan ort. Mannen dömdes i juli 2013, enligt sitt erkännande, till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan för grovt barnpornografibrott och barnpornografibrott.
Mannen hävdar själv att han år 2006 drabbades av en depression sedan hans syster hade begått självmord och att han under hösten 2010 fick diagnosen ADHD och började medicinera. Han erkänner att han har laddat ner barnpornografi, men uppger att han aldrig har sökt kontakt med barn.
Stockholms tingsrätt konstaterar nu att kvinnan inte litar på mannen. Så sent som i april var han tvångsintagen efter ett självmordsförsök. Med hänsyn till hans dokumenterade psykiska instabilitet bör han enligt tingsrätten inte ha del i vårdnaden om barnen. Kvinnan ska därför ha ensam vårdand.
När det gäller umgänge ska detta tillgodose barnets behov av kontakt med båda föräldrarna och inte tvärt om. Klart är att barnen, som idag är 11 respektive 13 år, saknar sin pappa och vill träffa honom.
Tingsrätten skriver:
”Frågan är då om det bör vara något umgänge mellan X (pappan) och barnen… Det har framgått att barnen saknar sin pappa och att de vill träffa honom. Barnens kontakt med X upprätthålls för närvarande genom brev. Barnen har också fortsatt kontakt med sina farföräldrar, som har besökt dem i Kalmar.
Y och Z (barnen) har därmed uppnått en sådan ålder att man normalt sett skulle fästa stor vikt vid deras uppfattning. Tingsrätten delar emellertid vårdnadsutredarnas bedömning att X psykiska ohälsa innebär en stor risk för att barnen påverkas negativt och att de skulle ta ansvar för sin pappas mående; ett ansvar som ett barn inte ska behöva känna.”
För närvarande anser tingsrätten att är det därför inte förenligt med barnens bästa att de har något fastställt umgänge med sin pappa överhuvudtaget.
Foto: Stefan Wahlberg