Christoffer Lewinowitz är jurist på Företagarna som har 75 000 företagare som medlemmar. Han har agerat ombud för ett av sina medlemsföretag i Södertörns tingsrätt mot ett företag som ägnar sig åt bland annat nummerupplysning på nätet.
– Klienten kontaktade rådgivningen första gången i mars 2013 i samband med att han hade fått en faktura. I maj 2013 återkom han och berättar att samma bolag hade stämt honom i tingsrätten.
– Bolaget gjorde gällande att han genom att signera en blankett som sänts till honom därmed hade ingått avtal om ett införande på deras hemsida.
Företagaren hade de facto skrivit på beställningen men Christoffer Lewinowitz ansåg att det ändå fanns en chans att vinna.
– Den lag som reglerar avtals ingående i Sverige är stiftad 1915, det är ganska otroligt att lagstiftaren redan på den tiden skapade säkerhetsventiler som än idag syftar till att skydda en godtroende avtalspart som blivit lurad att skriva på vilseledande blanketter.
– Så ja, fast ett företag skrivit på en beställning så ska den rättshandlingen inte göras gällande om företaget blivit vilseledda att företa den.
Tycker du generellt att det finns lagstiftning som stödjer företagare som har utsatts för bluffföretag?
-Både ja och nej, den här domen belyser att det civilrättsligt faktiskt finns ett skydd. Det civilrättsliga skyddet får dock inte ett vilselett företag per automatik i en eventuell domstolsprocess. Det krävs att företaget också åberopar sina civilrättsliga rättigheter inför domstolen, den så kallade åberopsbördan.
