”Det är hovrättens bild av verkligheten, den kanske är felaktig, vad vet jag… Det finns ingen empiri bakom skrivningen”. Det säger hovrättsrådet Lennart Östblom som är en av de domare vid Göta hovrätt som anser att det har blivit alltmer socialt accepterat att vara öppen med sin sexualitet.
Dagens Juridiks artikel i förrgår om en tonårsflicka som hade smygfilmats när hon hade sex och fått detta publicerat på nätet skapade omedelbart en kraftig debatt. Orsaken var bland annat att Göta hovrätt sänkte skadeståndet kraftigt.
Det är dock framförallt den del av Göta hovrätts motivering som handlar om folkets öppenhet kring sina sexualvanor som har väckt starka reaktioner.
Dagens Nyheter har frågat hovrättsrådet Lennart Östblom om det finns något vetenskapligt stöd eller undersökningar som ligger till grund för hovrättens motivering och ställningstagande till den förändrade attityden.
– Det är möjligt att det finns men vi har inte tagit del av någon. Vi vet ju att de etiska och social värderingarna förändras, säger Lennart Östblom till DN.
Vad grundar ni det på i så fall?
– Det är hovrättens bild av verkligheten, den kanske är felaktig, vad vet jag. Men vi är satta att göra den. Men det finns ingen empiri bakom skrivningen.
Men är det verkligen socialt accepterat att få sina sexuella aktviteter publicerade på internet?
– Att någon lämnar upplysningar om ens vanor? Nej, det är oacceptabelt. Men man måste ha med det i den utgångspunkt vi har när vi gör bedömningen.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är mycket kritisk till domen. I en debattartikel i Dagens Juridik skrev han igår:
”Vid bedömningen av skadestånd för kränkning ska en bedömning av allvarligheten göras, med avstamp i härskande etiska och sociala värderingar. Redan denna ingång i kränkningsbedömningen innebär problem. Hur ska domstolen veta vilka dessa värderingar är? Hur säkerställer domstolen att inte bedömningen görs ifrån ett elfenbenstorn?”
Mårten Schultz fortsätter:
”Göta hovrätts dom går i en mening längre än de utflykter i samhällsmoralen som ofta är nödvändig i sådana här fall. Formuleringen är mer än ett iakttagande av etiska och sociala värderingar. Det här är ett påstående om hur synen på sexuallivet förändrats i samhället. Sådana domskäl borde inte få skrivas utan ett robust stöd, enligt min mening, åtminstone inte när de är förvånande.”
Hovrättsrådet Lennart Östblom anser att deras motivering inte är lika intressant som frågan om storleken på skadeståndet.
– Där har vi inte sett någon diskussion. Här säger lagstiftaren att skadestånd i förtalsbrott inte kan komma upp i samma storlek som gäller vid våldsbrott eller sexualbrott. Jag tycker att diskussionen ska röra sig om det. Vi tycker att summan är rimlig, säger han till DN.
Inte heller här håller professor Mårten Schultz med. I Dagens Juridik skriver han:
”Hovrätten sänkte skadeståndet till 25 000 kr. Det är ett lågt belopp för kränkningar av det här slaget och återspeglar knappast allvarligheten i handlingen eller offrets lidande. Vi vet att lidandet i dessa situationer kan vara stort… Det finns en viktig faktor som talar för höga belopp vid internetförtalen av detta slag: Kränkningen riskerar att bli livslång.”
Mårten Schultz fortsätter:
”Det är inte unikt med sexsiffriga ersättningsbelopp för denna form av kränkningar (en genomgång av praxis görs i vår bok ”Näthat: Rättigheter och möjligheter”, som kom ut för någon månad sedan och vars tabeller kan motverka alltför spretig praxis.)”
Flera bedömare, bland annat Mårten Schultz men också den dömde pojkens egen advokat Fred Höweler, tror att fallet mycket väl kan komma att prövas av Högsta domstolen.
Hovrättens omdiskuterade motivering löd:
”De uppgifter som X har lämnat har visserligen varit nedsättande för Y:s anseende. Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor. I linje med att härskande etiska och sociala värderingar ska utgöra utgångspunkten vid bedömningen av en kränkningsersättnings storlek bör detta förhållande ges ett inte obetydligt genomslag vid hovrättens prövning.”
Foto: TT
