Regeringen lade nyligen fram ett nytt lagförslag om ”olovlig underrättelseverksamhet”, ett brott som i sin utformning liknar spioneri. För att kunna straffa en person för olovlig underrättelseverksamhet ska denne ha inhämtat information som är skadlig för Sverige i avsikt att gynna en annan stat.
Den nya lagen straffbelägger alltså själva verksamheten för anskaffande av uppgifter om förhållanden som i händerna på en annan stat kan medföra men för Sveriges säkerhet. Trots det ska ingen menbedömning göras, enligt lagförslaget.
Lagrådet anser att ”det är överraskande” att ingen sådan bedömning ska göras eftersom lagtexten förutsätter men för Sveriges säkerhet för att straffansvar ska föreligga.
Enligt förslaget är det dock inte fråga om att bedöma om en uppgift kan leda till men för Sveriges säkerhet – istället är det själva verksamheten av inhämtande av information som ska bedömas.
I och med det skiljer sig lagförslaget från lagen om spioneri. Spionerilagen tar sikte på hantering av konkreta uppgifter, enligt lagrådet, medan lagförslaget om ”olovlig underrättelseverksamhet” tar sikte på uppgiftsverksamhet.
Lagrådet rekommenderar att skillnaderna mellan den äldre spioneri lagen och den nya bestämmelsen klargörs och att ”menrekvisitets innebörd” analyseras närmre.
Dessutom anser Lagrådet att bestämmelsen om flyktingspionage, som enligt det nya förslaget istället ska rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet mot person, bör ses över så att tillämpningsområdet inte blir för brett.
Flyktingspionage bedrivs av representanter för andra stater i syfte att inhämta individuell information om flyktingar som befinner sig i Sverige som sedan kan användas till deras nackdel om de återvänder till hemlandet.
Foto: TT