Efter en inspektion av Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall beslutade JO att utreda klinikens handläggning av ett ärende om utlämnande av en journal till en patient.
Patienten begärde i februari 2012 att få kopior av samtliga sina journalanteckningar från ankomsten till kliniken 2005 och framåt.
Samma dag fick patienten kopior av samtliga anteckningar som inte bedömdes vara omfattade av sekretess. Patienten informerades muntligen om att han hade möjlighet att överklaga läkarens sekretessbeslut till förvaltningsrätten.
Sex dagar efter det att patienten fått journalen beslutade läkaren att han inte längre fick ha tillgång till den. Som skäl för beslutet angavs att patienten hade agerat ”utifrån journalerna” gentemot en person som arbetade vid kliniken och att man ville förhindra ytterligare fördjupning i journalerna och agg mot andra i personalen.
Patienten informerades om att beslutet kunde överklagas.
Patienten begärde sedan i juni 2012 att få en kopia av sina journalanteckningar. Ansvarig läkare informerade patienten skriftligen samma dag om att hennes tidigare bedömning kvarstod och att hon inte ville lämna ut journalen på nytt.
En månad senare begärde patienten på nytt att få tillgång till sin journal. Han fick då ett skriftligt besked, undertecknat av förvaltningschefen och en överläkare, om att handlingarna fortfarande inte kunde lämnas ut.
Patienten överklagade klinikens beslut till kammarrätten som återförvisade ärendet till kliniken för ny prövning. Enligt domstolen framgick det inte av beslutet vilka överväganden kliniken gjort.
I en skrivelse till patienten i september 2012 redogjorde förvaltningschefen för de skäl som beslutet att inte lämna ut journalkopiorna grundades på. Patienten överklagade återigen klinikens beslut.
Kammarrätten avvisade patientens överklagande och återförvisade ärendet till landstinget för ny prövning. Det hade nämligen framkommit att förvaltningschefen saknat behörighet att fatta beslut i frågan.
I december 2012 meddelade en administrativ chef inom landstinget ett formellt beslut som innebar att patientens begäran om att få ut sina journaler avslogs. Kammarrätten avslog patientens överklagande av beslutet.
JO skriver i sin bedömning att en prövning av om det finns något hinder mot att lämna ut allmänna handlingar självklart ska göras innan handlingarna lämnas ut. Det är endast uppgifter i handlingar som omfattas av sekretess som en myndighet kan vägra att lämna ut.
Patienten fick inte ut hela sin journal eftersom flera avsnitt bedömdes vara omfattade av sekretess. I en sådan situation hade patienten rätt att få ett skriftligt beslut med möjlighet att överklaga. Kliniken borde därför ha informerat patienten om möjligheten att överlämna frågan till prövning av myndigheten för att få ett överklagbart beslut.
Av journalen framgår att det inte var fallet. Den information som läkaren lämnade till patienten om möjligheten att överklaga var inte korrekt eftersom läkaren inte hade behörighet att fatta ett formellt myndighetsbeslut som kunde överklagas.
JO skriver att när en handling väl har lämnats ut kan en myndighet aldrig kräva att en enskild person lämnar tillbaka den. I och med utlämnandet är sekretessen hävd gentemot den som begärt handlingen, och myndigheten kan inte senare göra en förnyad sekretessprövning och förmå denne lämna tillbaka den. Klinikens beslut den att återta utlämnade journalanteckningar strider därför mot lagen.
En myndighet som av misstag lämnat ut en sekretesskyddad handling kan be om att få tillbaka den, men inte besluta att den ska återlämnas.
När patienten först i juni 2012 och sedan en månad senare igen den begärde att få ta del av journalerna fick han veta av läkare och förvaltningschef att den tidigare bedömningen kvarstod. Det dröjde ända till december 2012 innan han fick ett formellt myndighetsbeslut som kunde överklagas – vilket JO menar strider mot skyndsamhetsprincipen.
Skyndsamhetskravet innebär enligt JO att beslut om utlämnande av en handling bör fattas samma dag. Någon eller några dagars fördröjning kan accepteras om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är offentlig och kan lämnas ut.
JO skriver också att det är oacceptabelt att förvaltningschefen under lång tid haft den felaktiga uppfattningen att han haft behörighet att för landstingets räkning fatta beslut om att avslå förfrågningar om att få ut allmänna handlingar.
Enligt JO är det endast uppgifter om den enskildes hälsotillstånd som kan skyddas av sekretess i förhållande till den enskilde själv. JO menar att alla uppgifter i en patientjournal inte gäller den enskildes hälsotillstånd.
När en myndighet prövar en om en handling kan lämnas ut ska det materialet gås igenom och endast de uppgifter som omfattas av sekretess kan myndigheten vägra att lämna ut. Övriga delar av handlingen ska alltså lämnas ut.
Slutligen skriver JO:
”Klinikens handläggning av utlämnandeärendet har brustit i ett flertal avseenden och förtjänar allvarlig kritik. Såväl den faktiska hanteringen som remissvaret visar att det finns stora brister vad gäller kunskapen om regelsystemet på området. Jag förutsätter att landstinget vidtar erforderliga åtgärder för att komma tillrätta med detta.”
Foto: TT
