Hushållens ekonomiska marginaler fortsätter att krympa. Var tredje har nu en ekonomi som precis går ihop eller som till och med går minus varje månad, och 30 procent har behövt använda sitt sparande till räkningar det senaste halvåret. Det visar en undersökning från Kantar Sifo och beräkningar av Swedbank.
Hushållens ekonomiska marginaler har blivit sämre det senaste halvåret. 32 procent av hushållen uppger nu att de har en budget som precis går ihop eller som till och med går minus varje månad. I januari var motsvarande andel 25 procent. Drygt 30 procent har behövt använda sitt sparande till sina nödvändiga löpande utgifter det senaste halvåret, och andelen som har en sparbuffert på två månadslöner efter skatt eller mer har minskat från 73 till 68 procent sedan januari.
– Trots att nästan alla känner av de tuffare tiderna har majoriteten ändå fortfarande marginaler i sin ekonomi. Samtidigt är det en ganska stor grupp som hamnar efter. Svårast är det för ensamstående med barn. Många av dem går minus varje månad och saknar också i större utsträckning en buffert och de försäkringar som krävs för en trygg privatekonomi, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom.
3o procent har gått minus
Av hushållen ensamstående med hemmaboende barn har nästan 30 procent gått minus varje månad det senaste halvåret. Ytterligare 24 procent uppger att de precis har fått ekonomin att gå ihop. Runt 40 procent är beroende av barn- eller studiebidraget varje månad.
– Barnbidrag och underhållsstöd kan vara avgörande för den som lever med små ekonomiska marginaler. Det här är stöd som inte automatiskt justeras upp i takt med inflationen i samhället, vilket gör att dessa grupper hamnar efter när priserna stiger. Bara sedan i januari har de nödvändiga kostnaderna ökat med över 700 kronor per månad för en ensamstående med två barn, säger Madelén Falkenhäll.
Bostadsbidraget
Även bostadsbidraget har stor betydelse för hushåll med små ekonomiska marginaler. Det temporära tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer återinfördes 1 juli och gäller fram till 31 december 2023. Många barnfamiljer riskerar att få det ännu svårare om det tas bort.
Nästan 30 procent av svenskarna uppger att de känner stress och oro över sin privatekonomi. För två år sedan var motsvarande andel runt 20 procent. Mest oro känner de yngre, medan de mellan 60 och 66 år är de som känner sig tryggast med sin privatekonomi.
– Att känna sig lugn och trygg med sin privatekonomi handlar till stor del om att anpassa sin ekonomi utifrån de förutsättningar man har. I ekonomiskt oroliga tider är det därför inte konstigt att de yngre känner större oro än de äldre, de har inte hunnit bygga upp sin privatekonomi i samma utsträckning än. Allt startar med att göra en budget för att ha koll, och sedan försöka hålla sig till den, säger Madelén Falkenhäll.
