Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Svensk domstol ska kunna döma personer som begått krigsbrott utomlands



Justitieminister Beatrice Ask (M)

 

Lagstiftningen kring krigsförbrytelser ska uppdateras, enligt en ny lagrådsremiss. Lagstiftningen har tidigare ansetts släpat efter då straffen inte bedömts vara tillräckligt hårda och vissa gärningar inte varit kriminaliserade.

– Vi har ett behov av att uppdatera lagen, och fånga in en och annan företeelse som idag inte är inkluderad, säger justitieminister Beatrice Ask till Svenska Dagbladet.

I den nya lagen införs nya straffbestämmelser om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Svenska domstolar ska kunna döma för dessa brott oberoende av var eller av vem de har begåtts.

Folkmord, brott mot mänskligheten och allvarliga krigsförbrytelser undantas också från reglerna om preskription.

– Ansvariga för folkmord har en tendens till att försöka försvinna. Men det här behöver lagföras, det är en väldigt viktig del i försoningsarbetet i länder som har varit hårt ansatta av krig och annat. Ska människor någon gång få frid måste man reda ut ansvar, säger Beatrice Ask.

Bakgrunden till den nya lagstiftningen är Sveriges tillträde till Romstadgan om Internationella brottmålsdomstolen som trädde den i kraft 2002. Domstolen är nu en permanent institution för lagföring av enskilda för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Efter det fick en utredning ledd av justitierådet Dag Victor i uppdrag att se över den svenska lagstiftningen på området. Trots att Romstadgan inte kräver att enskilda stater ska införliva regelverket om krigsförbrytelser i nationell lagstiftning menar ansvariga för utredningen att det funnits ett starkt svenskt intresse av att göra det ändå.

Genom lagen kommer enskilda personer att kunna dömas till ansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Lagen sträcker sig i flera hänseenden längre än Romstadgan, bland annat när det gäller ansvar för krigsförbrytelser i icke-internationella väpnade konflikter.

Brott mot mänskligheten är en helt ny brottsrubricering i svensk lagstiftning. Det är ett allvarligt brott som kan inbegripa mord, förintelse, sexuella övergrepp såsom våldtäkt, påtvingade graviditeter eller påtvingad sterilisering, tortyr eller påtvingade försvinnanden. Gärningarna ska ingå ”som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp mot en grupp civila”, enligt förslaget. 

Dessutom införs en bestämmelse om överordnades ansvar. Bestämmelsen är lik Romstadgans, och syftar till att komma åt de fall där en person som är militärt eller civilt överordnad har vetskap om och möjlighet att förhindra folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse som begås av en underordnad, men som inte gör tillräckligt för att förhindra dem.

Den nya lagstiftningen har tagit lång tid att arbeta fram men Beatrice Ask är nöjd med resultatet:

– Nu blir det mycket klarare vad som gäller vid den här typen av allvarliga gärningar. Sverige markerar också att vi till 100 procent lever upp till de krav som finns i Romstadgan och de internationella förpliktelserna, säger hon till SvD.

Enligt förslaget ska den nya lagstiftningen börja gälla från och med första juli nästa år.

 

 

Foto: TT

Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons