En pojke född 1996 vårdades vid ett HVB-hem med stöd av lagen om vård av unga (LVU) efter att förvaltningsrätten beslutat om detta.
Efter en tid omprövade Socialnämnden vården enligt dåvarande lagstiftning, och beslutade att vården skulle fortsätta men att pojken skulle omplaceras till ett familjehem.
Pojkens vårdnadshavare överklagade dock socialnämndens beslut. Men istället för att överlämna överklagandet till förvaltningsrätten inledde nämnden en utredning av huruvida vården skulle fortsätta eller inte.
Socialnämnden beslutade därefter att vården av pojken skulle fortsätta.
När vårdnadshavaren överklagade även detta beslut överlämnades båda överklagandena till förvaltningsrätten. Det betydde att det dröjde mer än tre månader innan förvaltningsrätten fick möjlighet att pröva det första överklagandet, vilket enligt domstolen i viss mån kunde anses ha påverkat utgången i målet.
Justitieombudsmannen Lilian Wiklund skriver is in bedömning av fallet att:
”Förvaltningsrätten i Växjö uttalade i domen den 6 november 2012 att just tidsutdräkten i viss mån kunde anses ha påverkat utgången i det där aktuella målet. Om utgången av målet kunde ha blivit en annan om förvaltningsrätten fått in överklagandet tidigare har nämndens felaktiga handläggning medfört allvarlig skada.”
Socialnämnden menar dock att handläggningsfelet inte medfört några allvarliga konsekvenser. I ett uttalande skriver nämnden:
”Det är beklagligt att handläggningsfelet medförde att överklagandeprocessen fördröjdes men socialnämndens uppfattning är att L. inte tagit skada av detta då han idag har en fungerande vård.”
Bestämmelsen om möjlighet att överklaga ett beslut om vård med stöd LVU är en grundläggande bestämmelse i lagen. Nämnden skulle omedelbart ha överlämnat överklagandet till förvaltningsrätten.
Nämnden får allvarlig kritik av JO för den bristfälliga handläggningen.
Foto: TT
