DEBATT – av Daniel Wall Andersson, polis och förundersökningsledare i Polisregion Nord.
Den 17 augusti 2023 läser jag en nyhet i Dagens Juridik att Kronofogden har utmätt värden för 70 miljoner kronor med hjälp av en ny lag som infördes den 1 augusti 2022. Jag tänker att den nya bestämmelsen då är 6 kap. 12 a § i utsökningsbalk (1981:774), som trädde i kraft just den 1 augusti 2022. Den nya bestämmelsen ger Kronofogden rätt att begära biträde av Polismyndigheten om egendom, som har påträffats i Polismyndighetens verksamhet, utmäts.
Det är sannerligen goda nyheter och ändringen i utsökningsbalken är både ett efterlängtat som behövligt verktyg i arbetet mot det som vi kallar för kriminell ekonomi. Det är också, mig veterligen, en uppskattad möjlighet för polispatrullerna på fältet att, snabbt och enkelt, få egendom utmätt med hjälp av Kronofogden. Men, för att citera den framlidna brittiska upptäckaren Freya Stark, ”Det kan inte bli någon lycka om sakerna vi tror på skiljer sig från sakerna vi gör.” Vad menar jag med detta? Jo, häng med.
Till Polismyndighetens uppgifter hör att utreda och beivra brott. Ett sådant brott kan vara penningtvätt. Penningtvätt blir till då någon har som syfte att dölja pengar, eller annan egendom, som härrör från brott eller brottslig verksamhet. Detta genom att överlåta, förvärva, omsätta eller förvara den här egendomen. Vi tar exemplet med pensionären som blir utsatt för ett telefonbedrägeri (vishing) och vilseleds att föra över en stor summa pengar till någon. Denna ”någon” är allt som oftast penningtvättaren som genom att förvärva och förvara egendom som härrör från ett bedrägeri gör sig skyldig till penningtvätt.
Polismyndighetens vapen i detta är att följa pengarna till ”någons” bankkonto och ta tillgodohavandet i penningbeslag. Detta för att, i senare skede, främst få egendomen återställd till målsägande. Bedrägerier över telefon är olyckligtvis alltför vanligt idag men den grupp jag arbetar vid har hittills i år lyckats ta cirka 8 miljoner i penningbeslag; förra året tog vi cirka 13 miljoner. Det är pengar som vi glädjande nog, och
via åklagare och domstolar, ser komma åter till alla de som blivit bedragna. Penningtvätt kan också komma i formen av ringa näringspenningtvätt genom att en person har ett ”klandervärt risktagande”. Ett sådant klandervärt risktagande kan vara att en person transporterar eller förvarar en större mängd kontanter som personen inte har någon som helst aning varifrån de kommer. Polispatrull påträffar dessa vid ett ingripande och kan, via förundersökningsledare, initiera en förundersökning om ringa näringspenningtvätt för att omgående ta kontanterna i, just det, penningbeslag. Detta för att återigen, via åklagare och domstolar, söka förverka egendomen genom att personen blir dömd för brottet.
Vad vill jag säga med allt detta? Jo, att polisen främst måste tro på utredandet och beivrandet av brott. I detta ingår att använda sig av tvångsmedel, såsom penningbeslag, för att återställa eller förverka egendom. Kronofogdens uppgift är, om jag läser förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten rätt, främst indrivning. Det måste betyda att Kronofogdens viktigaste uppgift är att få in betalningar för
skulder. Om vi nu, som Polismyndighet, tror på att vi bäst motverkar kriminell ekonomi genom att tillämpa de nya möjligheterna som bjuds sedan den 1 augusti 2022, dvs. att mycket oftare kontakta Kronofogden, så fundera ett slag på följande:
En person påträffas av polis. Personen transporterar eller förvarar, vid tillfället, en stor mängd kontanter. Personen vet inte, eller vill inte, säga vilket ursprung kontanterna har. Polis ser att personen har skulder och kontaktar, enligt de nya reglerna, Kronofogden som utmäter pengarna. Gott så! Personen, den misstänkte penningtvättaren, har fått sin skuld betald; måhända tyvärr med pengar som härrör från brott eller brottslig verksamhet. Bättre då att, från Polismyndighetens sida, tänka penningtvättbrott och ta pengarna i penningbeslag. Kämpa för att få personen dömd och kontanterna förverkade. Personen kommer att ha skulden kvar och vi kan sova gott när vi inser att personen inte har betalat av sin skuld med pengar som ”härrör från brott eller brottslig verksamhet”. Tro mig, jag älskar de nya möjligheterna som vi tillsammans med Kronofogden numera kan tillämpa och resultatet är gott. Men, för en polis kan inte, och ska inte, utsökningsbalkens möjligheter bli det som först kommer i tanken och måhända blir
allenarådande. Vi ska hellre titta i vår egen verktygslåda och primärt använda de redskap vi hittar där; om dessa verktyg inte fungerar ska vi ha utsökningsbalkens möjligheter i åtanke.
Jag vet att Polismyndigheten bedriver ett mycket seriöst arbete med att få ut kunskap och metoder, till alla anställda, om våra primära verktyg i detta. Polisen knappar nu in på de kriminella ett penningbeslag i taget.
