En målare hamnade i konflikt med sin arbetsgivare, en målerifirma, efter att denna vägrat att betala ut havandeskapslön/föräldralön till honom.
I måleriavtalet infördes år 2007 föräldralön för arbetstagare av båda könen istället för havandeskapslön. Arbetsgivaren ansåg dock att den nya bestämmelsen inte var tillämplig på barn som fötts tidigare än så, vilket var fallet med två av målarens tre barn.
Målaren och hans fackförbund ansåg dock att det var tidpunkten för ledigheten som var avgörande för vilken bestämmelse som skulle tillämpas, inte när barnet var fött.
Arbetsgivaren menade dock, till skillnad från målaren, att föräldralön endast skulle betalas för föräldraledighet som tas ut i samband med barns födelse, eller när barnet som äldst är 18 månader.
Arbetsdomstolen, AD, tolkar nu, i avsaknad av ledning kring partsavsikten, bestämmelsen som att det är tidpunkten för ledigheten som är avgörande och hänvisar bland annat till att det är tiden med ledighet som ska ersättas enligt bestämmelsen och inte den bakomliggande anledningen till ledigheten.
AD uttalar dock att bestämmelsen om havandeskapslön förutsätter att ledigheten tas ut i en sammanhängande period i samband med barnets födelse.
Vid övergången från havandeskapslön till föräldralön har det enligt AD inte varit avsett att uttunna kravet på samband med födseln så att det varit tillräckligt för föräldralön att kvalificera för föräldrapenning.
Målaren har tagit ut sin ledighet i flera olika perioder och samband med barnets födelse saknas, enligt domstolen.
Arbetstagarsidans talan avslås nu därför och AD fastställer istället att arbetsgivaren inte är skyldig att betala föräldralön eller skadestånd till målaren.
Två ledamöter är dock skiljaktiga och anser, i avsaknad av uttrycklig reglering, att det saknas begränsning för när och vid hur många tillfällen den ersättningsgrundande ledigheten kan tas ut.
Foto: Claudio Bresciani / TT
