Under den senaste tiden har flera fall rörande att någon har spridit nakenbilder på någon annan på nätet uppmärksammats i såväl rättsliga sammanhang som i media. Bland annat tog en 13-årig flicka i Kumla sitt liv efter att hon hotats med att bilder på henne skulle spridas, skriver tidningen.
Enligt Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, är det dock svårt att lagföra de som sprider nakenbilder av illvilja. Anledningen är att nakenbilder i sig inte anses utgöra förtal om de inte finns i ett nedvärderande sammanhang.
– Det bekymmersamma är att inte kunna säga till ungdomarna att ”det här är förbjudet”. De behöver lite ledning när de använder sig av nätet. Killarna tycker ju att det här är okej. Man kanske ska ha en bestämmelse vid sidan om förtal, om att få sin personliga integritet kränkt, säger hon till tidningen.
Hon påpekar dock att det är ett komplicerat sammanhang eftersom det tangerar yttrandefriheten, skriver tidningen.
På justitiedepartementet arbetar man redan med att få bukt med problemet.
– Det är två olika frågor. För det första var ribban ligger för när åklagaren ska väcka åtal. Där har regeringen just lagt en proposition där man tar bort de ”särskilda skälen” för att få väcka åtal, säger Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus till tidningen och fortsätter:
– Den andra frågan gäller var gränserna går för förtal. Vi analyserar strafflagstiftningen med utvecklingen på Internet som bakgrund. Där framför man kritiken om att integritetsskyddet är för begränsat när man sprider foton.
