Arbetsmiljöverket utreder Polismyndighetens agerande kring polischefen Mats Löfvings död.
I mitten på förra veckan besökte Arbetsmiljöverket polisen, för en inspektion och ett möte – då Polismyndigheten inte har velat svara skriftligt på myndighetens krav, vilket Ekot rapporterade.
Nu uppger Polisen att krisstödet ska ses över och att särskild vikt ska läggas ”vid händelser och omständigheter som kan utlösa en akut stressreaktion hos medarbetare som redan befinner sig i en psykiskt påfrestande arbetssituation.”
Det var i februari i år som Mats Löfving hittades död i sin bostad, bara timmar efter att Polisens externe utredare hållit presskonferens, och bland annat sagt att rikspolischefen Anders Thornberg borde överväga skilja Löfving från sin tjänst.
Efter att information framkommit från Polismyndighetens huvudskyddsombud om att polisledningen visste att Löfving var suicidal, ville Arbetsmiljöverket ha svar från Polisen på frågor om förbättrat ”krisstöd och en handlingsplan mot kränkande särbehandling.”
Besökte Polisen
Deadline för dessa svar var i torsdags förra veckan, men enligt uppgifterna i Ekot har polisen uttryckt att de inte skulle svara skriftligen, varför fyra inspektörer besökte Polismyndigheten under onsdagen. Skälet till att Polisen inte velat svara skriftligen är, enligt Ekot, att fördröja att polisens svar till Arbetsmiljöverket blir offentliga.
Men nu har Polisen skickat in ett skriftligt svar, ”Svar på kravskrivelse” efter att Arbetsmiljöverket uppgett att de överväger att förelägga Polismyndigheten att senast den 15 november genomföra åtgärder inom följande tre områden:
– Motverka risker för kränkande särbehandling
– Kunskaper och förutsättningar att förebygga kränkande särbehandling
– Krisstöd
Mejlet, som Polisen skickat till Arbetsmiljöverket är en ”skriftlig återkoppling på underrättelsen i enlighet med
vad som kommunicerades av Polismyndigheten vid inspektionstillfället den 30 augusti.”
En rad risker
Vad gäller den första punkten, ”åtgärder för att motverka risker för kränkande särbehandling”, skriver Polisen att de har undersökt förhållanden i den egna verksamheten som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Man har då identifierat en rad risker bland annat:
• Risker för ryktesspridning
• Personliga uppgifter om en arbetstagare sprids
• Att som arbetstagare bli utsatt för intensiv mediabevakning
• Förekomst av tystnadskultur
• Bristande kunskap bland chefer ang. hur kränkande särbehandling förebyggs och hanteras.
Myndigheten konstaterar att ”den inventering av risker kopplat till kränkande särbehandling och krisstöd som genomförts visar på ett utvecklingsområde”. Nu ska man därför upprätta en åtgärdsplan.
Vad gäller den andra punkten, ”kunskaper och förutsättningar att förebygga kränkande
särbehandling”, uppger man att man ska ta fram flera utbildningar, bland annat e-utbildning, för att säkerställa att chefer har tillräckliga kunskaper för att förebygga och hantera kränkande särbehandling.”
”Särskild vikt”
Vad gäller den tredje punkten, ”krisstöd” så skriver Polismyndigheten att man kommer ”genomföra en översyn och revidering i närtid av riktlinjerna för Polismyndighetens krisstöd.”
”Särskild vikt ska läggas vid händelser och omständigheter som kan utlösa en akut stressreaktion hos
medarbetare som redan befinner sig i en psykiskt påfrestande arbetssituation.”
