Den 23-årige mannen ljög i rätten om vem som kört en bil när de stoppades av polisen.
Trots att mannen uppger att han hotades av bilens förare åtalades – och döms mannen till fängelse för mened.
Det var i september 2020 stoppade polisen en personbil i centrala Boden. I bilen fanns tre personer: två män, 23 och 26 år gamla, och en 16-årig pojke. När poliserna kom fram till bilen satt 23-åringen i passagerarsätet fram, 26-åringen i baksätet till vänster och 16-åringen i baksätet till höger.
Ingen person satt alltså på förarplatsen när patrullen kom fram. Den 26-årige mannen kom att åtalas för olovlig körning.
Under huvudförhandlingen åberopade 26-åringen ny bevisning – ett vittnesmål med 23-åringen, varför förhandlingen ställdes in. När den sattes ut på nytt – ett halvår senare vittnade 23-åringen om att det inte var 26-åringen som körde bilen – istället uppgav han att det var den 16-åriga pojken som kört.
Men åklagaren hade ett vittne, en polis, som uppgav att hon var helt säker på att ingen annan än den som satt på vänster sida i baksätet, alltså 26-åringen, kan ha kört bilen eftersom hon i så fall skulle ha sett den personen röra på sig. Den 26-årige mannen dömdes för olovlig körning.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
”Påfallande vaga och detaljfattiga”
23-åringen åtalades för mened. Han erkände, och uppgav att 26-åringen hotat honom, och han anmälde också 26-åringen för övergrepp i rättssak. Den utredningen lades dock ned. Tingsrätten konstaterar också att påståendena om hot är ”påfallande vaga och detaljfattiga”.
Detta tillsammans med det faktum att 23-åringen bestämde sig att berätta om hoten först dagen innan huvudförhandlingen i målet, enligt egen uppgift efter att han fått klart för sig att han kunde hamna i fängelse för mened, talar enligt tingsrätten snarare för att uppgifterna om hot är en efterhandskonstruktion i syfte att försöka undslippa ett eventuellt fängelsestraff”, skrev tingsrätten.
Tingsrätten konstaterade att det inte fanns några förmildrande omständigheter, och dömde 23-åringen till två månaders fängelse. Mannen överklagade domen till Hovrätten, som nu gör samma bedömning som tingsrätten.
