Domstolar i både Irland och Österrike vill att EU-domstolen ska klarlägga om EU:s nya datalagringsdirektiv är förenligt med ett antal grundläggande rättigheter, såsom rätten till respekt för privatliv, rätten till skydd av personuppgifter och rätten till yttrandefrihet.
EU-domstolens generaladvokat Pedro Cruz Villalón skriver i ett förslag till avgörande för domstolen att han anser att direktivet, som innebär att det kommer att införas en skyldighet för bland annat teleoperatörer att lagra personuppgifter, utgör ett ”väsentligt intrång” mot dessa grundläggande rättigheter – framförallt rätten till respekt för privatlivet.
Enligt direktivet blir medlemsstaterna skyldiga att införa lagstiftning som gör privata aktörer skyldiga att i minst sex månader lagra så kallad metadata – bland annat uppgifter om kommunikation via internet eller telefoni – som kan kopplas till specifika individer genom till exempel IP-adresser.
Syftet med direktivet ska vara att säkerställa att de uppgifter som ska lagras blir tillgängliga för utredningar av grov brottslig verksamhet och att ”den inre marknaden fungerar väl”.
Generaladvokaten påpekar att det inte är hur uppgifterna samlas in eller hur de behandlas av myndigheterna som är det största problemet, utan det är själva insamlingen och lagringen av uppgifterna i sig och den inverkan som detta får på rätten till respekt för privatlivet.
”Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har upprepade gånger slagit fast att en offentlig myndighets lagring av uppgifter som avser en persons privatliv utgör ett intrång i den rätt till respekt för privatlivet som garanteras i Europakonventionen och att det därvid spelar mindre roll på vilket sätt uppgifterna används.”
Generaladvokaten anser att det inte råder någon tvekan om att direktivet utgör ett intrång i rätten till respekt för privatlivet – det konstateras i själva direktivet. Men där definieras intrånget som ”en nödvändig åtgärd”.
Han anser också att det finns en risk för att direktivet inverkar på yttrandefriheten:
”Det kan naturligtvis inte bortses ifrån att den vaga känsla av att vara övervakad som genomförandet av [direktivet] kan leda till kan ha en avgörande inverkan på unionsmedborgarnas utövande av yttrandefriheten och informationsfriheten”
Dessutom bedömer Cruz Villalón att direktivet är oförenligt med proportionalitetsprincipen då lagringstiden för uppgifterna inte begränsas till mindre än ett år.
Även om generaladvokaten anser att direktivet i sin helhet är ogiltigt föreslår han att detta inte ska få omedelbar effekt, utan istället att EU:s lagstiftande organ ska få en chans att åtgärda ogiltigheten. Generaladvokatens förslag till avgörande är dock inte bindande och EU-domstolen kan därför komma till en annan slutsats.
Foto: TT
