Kriminalvården bör ta över ansvaret för ungdomar som begår allvarliga brott från Statens Institutionsstyrelse.
Det menar Agneta Bäcklund, utredare och justitieråd i Högsta domstolen.
– Det innebär att unga kommer hamna i fängelse, men de ska inte sitta med vuxna lagöverträdare, det är viktigt, säger hon till SVT.
Gruppen det handlar om är straffmyndiga som ännu inte fyllt 18 år – alltså personer mellan 15 och 17 år, som begått allvarliga brott som till exempel mord, grova rån eller sexualbrott. Som det ser ut i dag kan de som längst dömas till sluten ungdomsvård i fyra år, vilket avtjänas på ett Sis-hem, där inte tvåtredjedelsavtjäning tillämpas utan den dömde sitter den fulla tiden.
Utredningen har haft i uppdrag att ha barnkonventionen som ledstjärna i arbete och föreslår nu att att Kriminalvården ska ta över ansvaret för de dömda ungdomarna.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Flera skäl
Agneta Bäcklund menar att det finns flera skäl, bland annat har det de senaste åren vid flera tillfällen skett både rymningar och våldsamheter på Sis-hem och det tror Bäcklund att Kriminalvården kan hantera bättre. Sedan väntas straffen, med de reformer som är på gång, bli längre även för barn.
– Då kan de hinna bli för gamla för att sitta på Sis, de växer liksom ur Sis-kostymen, säger hon till SVT.
Utredningen föreslår att ungdomsfängelser kan bli verklighet först 1 januari 2028. Både för att Kriminalvården ska hinna utforma ungdomsfängelser och bygga upp både skol- och fritidsverksamheter.
I ett pressmeddelande kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer (M) utredningens slutsats:
– Brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes för över 20 år sedan och nuvarande system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta brottslingarna. Kriminalvården har stor erfarenhet av grova brottslingar och är den myndighet som är bäst rustad att hantera den här målgruppen. Att inrätta särskilda ungdomsfängelser är en av reformerna i Tidöavtalet och nu får vi förslag som gör att vi kan gå från ord till handling. Regeringen kommer fortsätta arbeta för att det här ska vara på plats så snart som möjligt, säger han.
