Migrationsverkets skriver att det tidigare rättsliga ställningstagandet om Afghanistan är från 2010 och att konflikten sedan dess har förändrats.
De utländska trupperna har minskat sin närvaro och talibanstyrkorna har istället för att strida mot utländska trupper riktat in sig på målinriktade attacker över hela landet.
Samtidigt har den afghanska skyddsapparaten förstärkts vilket innebär att säkerhetsläget i Kabul och provinshuvudstäderna förbättrats. Säkerhetsläget utanför de större städerna är dock fortfarande oförutsägbart och osäkert.
Landet saknar resurser att skydda befolkningen mot individuella hot eller värna mänskliga rättigheter, eftersom myndigheterna är fullt upptagna med säkerhetsläget.
Migrationsverket uppger att vissa grupper är särskilt utsatta. Det handlar om kvinnor ”utan manligt nätverk”, journalister, statliga tjänstemän, poliser, politiska och religiösa ledare, personer med anknytning till utländska styrkor eller organisationer, personer som arbetar för organisationer som stödjer mänskliga rättigheter och kvinnor i den officiella sfären.
Nyhetsbyrån Reuters har rankat Afghanisatan som det farligaste landet i världen för kvinnor. Rädda Barnen och FN:s barnfond UNICEF har också rankat Afghanisatan som det värsta landet i världen att vara flicka och mamma.
Även fast civila ibland faller offer i konflikterna uppger Migrationsverket att det är förhållandevis få civilpersoner som flyr från de drabbade områdena. I stället återvänder just nu många afghanska medborgare till landet. Enligt en rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR har 5,7 miljoner afghanska medborgare återvänt de senaste tio åren.
Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande bygger enligt myndigheten på verkets samlade information om landet, UNHCR:s och UNAMA:s (FN:s insats i Afghanistans) rapporter samt nya domar från Europadomstolen. Domstolen har förtydligat skillnaderna mellan begreppen ”inre väpnad konflikt” och ”andra svåra motsättningar” och bedömt säkerhetsläget i landet.
– Nu pågår det inte längre väpnad konflikt i någon av landets provinser. I stället råder det andra svåra motsättningar i hela landet – utom i Kabul och provinshuvudstäderna, säger Fredrik Beijer, tilförordnad rättschef.
Att det är farligt att resa på landets huvudleder har betydelse för om en asylsökande som saknar skyddsskäl verkligen kan återvända hem – utan att riskera våld på vägen. Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till detta vid prövningen av asylärenden.
Rättschefen konstaterar också att de afghanska myndigheterna inte kan ge sina invånare något skydd mot allmän brottlighet eller värna mänskliga rättigheter. På många ställen är det dessutom mycket svårt för kvinnor att få hjälp att föra sin talan när de har utsatts för brott.
Det rättsliga ställningstagandet tar också upp möjligheterna till internflykt inom Afghanistan. Rättschefen anser att det är möjligt att fly till Kabul och de större provinshuvudstäderna för vissa personer: vuxna män samt par och familjer där det finns en vuxen man.
En förutsättning är dock att familjemedlemmarna inte har några allvarliga funktionshinder eller medicinska problem.
Angående om den nya bedömningen kommer att påverka andelen afghanska asylsökande som kan få skydd i Sverige säger Fredrik Beijer:
– Andelen bifall kommer sannolikt att vara densamma som idag. Men det är bra att vi nu fått möjlighet att uppdatera vår landinformation.
Den fortsatta utvecklingen i Afghanistan är svårbedömd, uppger Migrationsverket. Om knappt ett år kommer de utländska styrkorna med största sannolikhet lämna större delen av landet.
Dessutom kommer presidentval att äga rum 2014 och parlamentsval 2015.
Foto: TT
