I januari förra året blev en 19-årig kvinna indragen i en bil när hon var på väg till skolan.
Under bilfärden blev hon sparkad och knivskuren i handen. Därefter tejpades 19-åringens ögon för och hennes händer bakbands.
Efter att bilen stannat fördes 19-åringen ut och misshandlades ytterligare med sparkar och slag. Hon lämnades därefter kvar på platsen.
Trots att angriparna varit maskerade kunde 19-åringen identifiera dem varpå två kvinnor, idag 24 respektive 31 år gamla, kom att åtalas.
24-åringen och 31-åringen, som är kusiner med varandra, var bekanta med 19-åringen sedan tidigare. Båda nekade till brott men 31-åringen uppgav i tingsrätten att hon hade hört att 19-åringen spridit rykten om henne och hennes familj.
Tingsrätten ansåg att 19-åringens uppgifter fick stöd av övrig bevisning i målet och att det därför var ställt utom rimligt tvivel att de åtalade var gärningsmännen.
Tingsrätten konstaterade att gärningarna objektivt sett var att bedöma som människorov och misshandel.
Med hänsyn till att frihetsberövandet varat förhållandevis kort tid, cirka en timme, fann rätten att den gärningen inte skulle bedömas som människorov av normalgraden utan som ett mindre grovt brott.
Då 19-åringen varit bunden och gärningsmännen använt tillhyggen rubriceras dock misshandeln som grov.
24-åringen och 31-åringen dömdes även för stöld då de tagit 19-åringens mobiltelefon och väska. Påföljden bestämdes till fyra års fängelse för dem båda. Kvinnorna ålades även, solidariskt med varandra, att betala nästan 100 000 kronor i skadestånd till 19-åringen.
Domen överklagades till hovrätten som i likhet med underinstansen finner det visat att 24-åringen och 31-åringen är gärningsmännen.
Hovrätten anser dock att människorovet är att bedöma som ett brott av normalgraden och ändrar tingsrättens dom i den delen.
Med anledning av detta, och då gärningarna inneburit ett allvarligt angrepp på målsägandens hälsa och trygghet, höjs dessutom straffet till sex års fängelse.
I örigt fastställs tingsrättens dom.
Foto: TT
