Mannen från Stockholms skärgård åtalades vid Stockholms tingsrätt för brott mot lagen om fartygssäkerhet.
Enligt åtalet hade han i sin yrkesutövning använt en pråm – som enligt åklagaren är att betrakta som fartyg – utan att den varit försett med så kallade fribordsmärken eller fart- och fribordscertifikat, vilket är ett krav för fartyg (men inte för pråmar som inte är att betrakta som fartyg).
Den 50-årige mannen nekade till brott eftersom pråmen enligt honom inte är ett fartyg. Han lämnade bland annat in ett rättsutlåtande från professorn i sjö- och transporträtt, Hugo Tiberg, som styrkte hans påstående.
Åklagaren åberopade en fartygsinspektör som sakkunnigvittne.
Den centrala frågan i målet kom att handla om pråmens styrförmåga.
Mannens privata försvarare, advokat Jan Thörnhammar, säger:
– Den tilltalade hade under lång tid försökt att få pråmen registrerad för att undvika alla problem men en av orsakerna till att detta inte gått är att pråmen saknar styrinrättning. Hur åklagaren har resonerat när han likväl väcker åtal är oklart. Ett klassiskt Moment 22 var under alla omständigheter ett faktum.
Tingsrätten skriver i sina domskäl:
”Det finns ingen entydig legaldefinition av begreppet fartyg. Av 1 kap. 3 § sjölagen (1994:1009) framgår att ett fartyg ska ha skrov och styrinrättning. Fartygssäkerhetslagen (2003:364) innehåller ingen egen definition av begreppet fartyg.”
50-åringen har gett in ett utdrag från Transportstyrelsens hemsida i vilket anges att ”ett fartyg är en farkost som är avsedd att användas till sjöss och har skrov och konstruktiv styrförmåga (till exempel roder)”.
Tingsrätten konstaterar dock att den definition av fartygsbegreppet som tingsrätten har att utgå ifrån är den som finns i sjölagen.
”Frågan är om den aktuella pråmen har en sådan styrinrättning som förutsätts i definitionen. Det är utrett att den aktuella pråmen saknar egen styrförmåga. Pråmen är dock utrustad med pollare och påskjutningsanordning som möjliggör att pråmen styrs av ett annat fartyg.”
Enligt den fartygsinspektör som vittnade finns en etablerad praxis hos Transportstyrelsen om att pråmar som kan styras på detta sätt uppfyller kravet på styrinrättning och att de därför är registreringspliktiga.
Tingsrätten skriver dock:
”Samtidigt finns det i utredningen en skrivelse från Transportstyrelsen utfärdad den 1 juni 2011 i vilken det anges bl.a. ’En pråm måste vara ett fartyg för att vara underkastad tillsyn. Endast pråmar som har egen styranordning/styrförmåga definieras som fartyg enligt sjölagens regler och har registreringsplikt i fartygsregistret. Pråmar som saknar egen styranordning/styrförmåga definieras inte som fartyg och får därför inte registreras i fartygsregistret.”
Enligt tingsrätten framgår det inte klart av vare sig lagtext, andra författningar eller entydig praxis att 50-åringen pråm verkligen ”har en sådan styrinrättning som förutsätts för att den ska vara att bedöma som ett fartyg”.
Tingsrätten understryker att det handlar om ett åtal och att dessa oklarheter därför inte kan tolkas till den tilltalade 50-åringens nackdel.
”Tingsrätten finner att det med hänsyn till legalitetsprincipen saknas förutsättningar att döma till ansvar i detta fall. Åtalet ska därför ogillas.”
Foto: TT
