En kartläggning som Dagens Nyheter har gjort visar att det är stor skillnad på hur stor chans det finns att få kontaktförbud beviljat, beroende på var i landet en person som söker skydd bor.
I vissa delar av landet avslås dubbelt så många ansökningar om kontaktförbud som i andra områden.
– Det är ett geografiskt lotteri, säger Peter Strandell, psykolog och personsäkerhetsexpert på Stiftelsen tryggare Sverige, till tidningen.
Tanken med kontaktförbud är att de ska utgöra ett skydd för hotade och förföljda personer. Ofta handlar det om kvinnor som utsätts för våld och hot i en relation eller från en tidigare partner.
Under 2013 beviljades 48,3 procent av ansökningarna om kontaktförbud i Karlskrona, enligt statistik från åklagarmyndigheten.
Samtidigt beviljades mindre än hälften så många i södra Skånes åklagarkammare, där knappt 20 procent av de som ansökte om kontaktförbud också fick det. Tillsammans med Södertörns åklagarkammare ligger de i botten på listan över andelen beviljade kontaktförbud.
Chefsåklagare vid åklagarkammaren i Karlskrona Pernilla Åström berättar att hon länge har drivit ett medvetet arbete mot relationsbrott. Det har gett resultat – under 2011 beviljade åklagarkammaren bara 28 procent av ansökningarna om kontaktförbud mot nuvarande 48 procent.
– Vi har jobbat aktivt med de här ärendena för att bli bättre och det har vi lyckats med också, säger hon till DN.
– Det gäller att den som ansöker om kontaktförbud förstår hur systemet fungerar. Där var vi inte lika bra tidigare. Då hände det att man begärde kontaktförbud utan att det fanns tillräckliga förutsättningar för det.
Stiftelsen tryggare Sverige kartlägger kontinuerligt arbetet med kontaktförbud, och enligt dem har problemet med stora geografiska skillnader i andelen som beviljas skydd funnits i många år.
– Det har sett likadant ut hela tiden. Många hade stora förhoppningar om att det skulle bli bättre när den nya lagen trädde i kraft, men i själva verket är det ingen skillnad alls, säger Peter Strandell till tidningen.
– Du ska ha tur om du ska få kontaktförbud beviljat. Det gäller att ha kontakt med rätt polismyndighet och rätt åklagarkammare.
Dessutom finns nu förutsättningar för utvidgade kontaktförbud med en elektronisk fotboja som varnar om personen är på väg att bryta mot förbudet – men det är en åtgärd som hittills aldrig använts.
Regeringen sjösatte arbetet med utvidgat kontaktförbud redan 2010, i samband med flera andra åtgärder för att komma åt stalkare. Sedan tog det två år innan tekniken blev klar, men sedan i juni ligger 30 elektroniska fotbojor och väntar.
Ingen åklagare har hittills kunnat använda sig av de utvidgade kontaktförbuden.
– Det är ett enormt misslyckande och feltänkt. Det ställs orimligt höga krav innan det kan bli aktuellt med fotboja, säger Peter Strandell till DN.
Foto: TT
