Aller Media AB överklagade Skatteverkets beslut att genom efterbeskattning sänka bolagets avdragsgilla ingående moms med sammanlagt drygt 11 miljoner kronor.
Sänkningarna gällde två koncernbolag som fusionerats med Aller Media och motiverades med verkets tidigare beslut att medge två tryckerier motsvarande minskning av utgående skatt på grund av för högt debiterad moms vid försäljning till Aller-bolagen. Ett av tryckerierna ingick i Aller-koncernen.
Förvaltningsrätten i Malmö ansåg att verkets beslut att sätta ned den ingående skatten var en tillåten så kallad följdändring. Eftersom besluten med hänsyn till omständigheterna inte heller framstod som uppenbart oskäliga avslogs överklagandena.
Kammarrätten i Göteborg ansåg, i likhet med förvaltningsrätten, att Skatteverkets beslut utgjort en tillåten följdändring. Kammarrätten påpekade dock att även om efterbeskattningen medför återbetalning av ett felaktigt belopp eller – för det fall Skatteverket gjort en oriktig bedömning, ett korrekt belopp – skulle en utebliven kompensation för kunden kunna stå i strid med unionsrätten, särskilt som det enbart drabbar de skattskyldiga som anlitat fel tryckeri.
Kammarätten ansåg mot denna bakgrund, och då bolaget inte brustit i sin uppgiftsplikt, att det var uppenbart oskäligt att besluta om följdändring genom efterbeskattning och upphävde förvaltningsrättens avgörandei fråga om den minskning som svarade mot minskningen för det externa tryckeriet.
Mellan Aller Media och det koncerninterna tryckeriet förelåg dock intressegemenskap och följdändringen medförde i detta fall i princip ett nollsummespel. Under sådana förhållanden kunde det inte anses uppenbart oskäligt att besluta om följdändring genom efterbeskattning och överklagandet i det målet avslogs.
Aller Media överklagade det senare avgörandet samtidigt som Skatteverket överklagade det första.
Högsta förvaltningsdomstolen bifaller nu Skatteverkets överklagande men avslår Aller Medias överklagande.
HFD uttalar i sina avgöranden att tryckeriets utgående moms och bolagets avdrag för ingående moms har ett sådant omedelbart samband att följdändringar kan ske. Hogsta förvaltningsdomstolen anser därför att förutsättningar för efterbeskattning föreligger.
Eftertaxering och efterbeskattning får i och för sig inte beslutas när det är uppenbart oskäligt. Förarbetesuttalanden anger dock att denna regel är en ventil för mycket speciella fall och att det krävs exceptionella omständigheter för att uppfylla oskälighetsrekvisitet.
Förutsättningarna att underlåta en följdändring med hänsyn till oskälighetsrekvisitet får mot denna bakgrund anses begränsade, fastslår HFD. Detta gäller i synnerhet i fall som det aktuella, där det handlar om transaktioner mellan två fullt ut skattskyldiga näringsidkare och likformighets- och konkurrensneutralitetsaspekter kräver att beskattningen så långt som möjligt blir korrekt.
HFD anmärker vidare att det inte finns någon anledning att det skulle bli omöjligt eller orimligt svårt att få tryckerierna att betala ersättning för den felaktigt betalda momsen. Detta gäller särskilt med beaktande av den koncerninterna intressegemenskapen i det ena fallet, men också i förhållandet mellan Aller Media och det externa tryckeriet.
En efterbeskattning av bolaget kan under sådana förhållanden inte anses uppenbart oskälig.
