Regeringen föreslår att Sverige ska tillträda tre överenskommelser inom FN på området. Det handlar dels om en konvention för bekämpande av nukleär terrorism, dels om två protokoll som ändrar befintlig lagstiftning om bekämpande av brott mot säkerhet på fartyg och för fasta plattformar på kontinentalsockeln.
Justitiedepartementet skriver i lagrådsremissen att överenskommelserna ska förhindra användning av radioaktivt material i syfte att begå allvarliga brott och motverka brott där fartyg eller till exempel oljeplattformar är måltavlor eller hjälpmedel för terroristaktioner.
Överenskommelserna har trätt i kraft och undertecknats av Sverige.
Regeringen föreslår även de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla åtagandena enligt överenskommelserna – bland annat en utvidgad möjlighet för regeringen att ge ett annat land tillstånd att ingripa mot ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.
Förutsättningen för ett sådant ingripande är dock enligt lagförslaget att man kan anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium och att brottsligheten motsvarar brott som i Sverige skulle ge fängelse i ett år eller mer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
Bakgrunden till lagändringarna är ett initiativtagande från FN som redan 1996 inrättade en så kallad ad hoc-kommitté med uppdrag att utarbeta en internationell konvention för bekämpande av nukleär terrorism.
Enligt FN fanns det fanns behov av att förbättra det internationella samarbetet för att förhindra användning av nukleärt material i terroristsyfte.
I april 2005 antogs den internationella konventionen för bekämpande av nukleär terrorism, som trädde i kraft den 7 juli 2007. Sverige undertecknade konventionen den 14 september 2005.
Bakgrunden till de nya reglerna om terrorism på fartyg och plattformar är kapningen av ett italienskt kryssningsfartyg 1985. Efter händelsen bjöd FN:s generalförsamling Internationella sjöfartsorganisationen att undersöka problemet med terroristaktioner ombord på eller riktade mot fartyg och att föreslå lämpliga åtgärder.
Som ett resultat av det arbetet antogs, vid en internationell konferens i Rom 1988, en konvention för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet.
Konventionen och protokollet trädde i kraft den 1 mars 1992 och har ratificerats av Sverige.
Efter terrorattentaten i New York den 11 september 2001 menade Internationella sjöfartsorganisationen att det återigen fanns anledning att se över internationella rättsliga åtgärder för att förhindra och bekämpa terrorism som riktas mot fartyg.
2005 antogs två tilläggsprotokoll till konventionen för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet. 2008 beslutade Justitiedepartementet att utreda frågan om Sveriges tillträde till och genomförandet i svensk rätt av överenskommelserna från 2005.
Foto: TT
