En ny studie publicerad i The British Journal of Criminology har undersökt vilka faktorer som ökar risken för unga personer att fastna i kriminalitet. Studien visar att den enskilt största riskfaktorn är svaga betyg i skolan.
Forskarna bakom studien är verksamma vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. De har undersökt brottsligheten i tre årskullar födda 1965, 1975 och 1985 i Sverige. Totalt handlar det om omkring 300 000 personer.
I studien har man studerat de brott som årskullarna har begått mellan 15 och 19 års ålder. Sedan har man följt upp personer som begått brott under den tidsperioden för att se hur de klarar sig som unga vuxna upp till 25 års ålder.
Studien visar att unga mäns brottslighet har minskat ordentligt. I årskullen födda 1965 hade mer än en femtedel, 21,4 procent, av dessa dömts för något brott, medan motsvarande siffra för årskullen födda 1985 var endast 14,1 procent.
– Vi kan konstatera att brottsbelastningen sjunkit påtagligt bland de unga männen, medan den ökat något bland kvinnor, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien, till Dagens Nyheter.
Unga kvinnors brottslighet har däremot ökat. Av kvinnor födda 1965 hade 4,3 procent dömts för ett brott att jämföra med 6,2 av kvinnor födda 1985.
– En del menar att kvinnor tar över männens beteende. Men det vi ser är framför allt att männens brottslighet minskar. Våra resultat visar att fler unga kvinnor lagförs för mindre allvarlig brottslighet, säger Felipe Estrada.
Enligt studien begår kvinnor oftare mindre allvarliga brott. Unga kvinnor som begår brott som tonåringar återfaller också mer sällan i brottslighet senare i livet.
För unga kvinnor är det vanligaste brottet som begås snatteri. För unga män är stölder och trafikbrott vanligast.
Att brottsligheten generellt sett minskat kan enligt forskarna bero på att det har blivit svårare att begå vissa brott. Förbättrade säkerhetssystemen har lett till minskade bilstölder och larm och övervakningskameror har gjort stölder svårare.
Däremot har forskarna kunnat utröna en ökning av våldsbrotten. Av männen födda 1965 hade 2,5 procent dömts för våld eller hot, medan 4 procent av män födda 1985 hade dömts för motsvarande brott. Också bland unga kvinnor har andelen som dömts för våldsbrott ökat något.
Den faktor som spelade avsevärt störst roll för risken att hamna i brottslighet är enligt forskarna skolresultat.
”Av alla riskfaktorer som undersöktes, visade sig slutbetygen ha ett särskilt starkt samband med registrerad brottslighet. De som har lägst betyg när de lämnar den obligatoriska skolan löper särskilt stor risk att dömas för brott som tonåringar. Samtidigt är det mycket ovanligt att de med höga betyg registreras som ungdomsbrottslingar. Detta är fallet för alla årskullar.”
Också socioekonomiska riskfaktorer spelar dock viss roll. Att vara uppvuxen med en ensamstående förälder, ha låg hushållsinkomst eller att ha en förälder som har avtjänat fängelsestraff leder alla till ökad risk för att ungdomar begår brott.
Forskarna har även tittat på om invandrarbakgrund har betydelse för att hamna i kriminalitet. Enligt studien löper ungdomar som själva eller vars föräldrar är födda i ett annat land högre risk att hamna i brottslighet än de som har åtminstone en svensk förälder. Dessa grupper inbegriper nyanlända som ofta har svårt att göra bra ifrån sig i skolan – vilket leder tillbaka till betygsfaktorn.
Generellt har brottsligheten dock minskat också bland invandrarungdomar.
Studien visar dessutom att den ökade invandringen från utomeuropeiska länder inte har lett till ökad brottslighet.
– Det visar att det inte finns någon sorts kulturell förklaring till brottsligheten, säger Felipe Estrada till DN.
Men trots att undersökningen visar en positiv utveckling i att ungdomsbrottsligheten totalt har minskat, finns negativa aspekter. Att det generellt sett blivit svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden har lett till ännu större svårigheter för dem som är kriminellt belastade.
– Det har blivit allt svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden, och den som har ett dåligt utgångsläge är den som förlorar mest, säger Felipe Estrada till DN.
Tonåringar som har dömts för brott vid mer än ett tillfälle har till exempel en betydligt sämre arbetsmarknadssituation vid 25 års ålder. Risken för att man varken arbetar eller studerar är flera gånger högre för unga lagöverträdare.
Foto: TT
