KRÖNIKA – av Carl Svernlöv advokat och adjungerad professor i associationsrätt & Filippa Kronsporre, jurist. Båda vid advokatbyrån Baker Mckenzie
I fredags överlämnades slutbetänkandet ”Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag” som bland annat har utrett aktiebolagslagens bestämmelser om kontrollbalansräkning och tvångslikvidation vid kapitalbrist. Utredningen, som innehåller en hel del andra förslag som inte tas upp här, föreslår i denna del att kravet på att upprätta en kontrollbalansräkning och tillhörande ansvarsregler slopas och istället ersätts av mer ändamålsenliga bestämmelser. Förslaget är välkommet, skriver Carl Svernlöv och Filippa Kronsporre på advokatbyrån Baker McKenzie.
Bestämmelserna om tvångslikvidation har länge ifrågasatts, och reglernas existensberättigande ställdes på sin spets i samband med att kravet för privata aktiebolags aktiekapital minskades till 25 000 kr år 2020. De åtgärder som aktiebolagslagen föreskriver innebär en omständlig och kostsam process som aktualiseras vid misstanke om att aktiekapitalet inte har tillräcklig täckning. För ett bolag med ett aktiekapital om 25 000 kr innebär förluster på 12 501 kr en principiell skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning, dvs varje nystartat bolag med minsta tillåtna aktiekapital riskerar att bli likvidationspliktigt efter att man har betalat städfirman eller hyresvärden första månaden. Det är inte rimligt.
När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen enligt nu gällande regler upprätta och låta bolagets revisor (om sådan finns) granska kontrollbalansräkningen. Om bolagets kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, så ska styrelsen kalla till en bolagsstämma för att behandla frågan om bolaget ska gå i likvidation. Om stämman inte beslutar om likvidation ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader, då frågan om likvidation åter ska prövas. Styrelsen ska då upprätta en ny kontrollbalansräkning och ev. låta en revisor granska den. Om det inte finns full täckning för det registrerade aktiekapitalet ska bolaget gå i likvidation. Om styrelsen inte genomför hela eller delar av det beskrivna förfarandet ansvarar styrelsens ledamöter solidariskt för de skyldigheter som därefter uppkommer för bolaget.
Det finns flera skäl för företagen att se positivt på att kravet på kontrollbalansräkning slopas. För det första tas det specifika personliga, solidariska betalningsansvaret för styrelsemedlemmar bort och ersätts med allmänna skadeståndsregler. För det andra kan det, trots att nu gällande regler tidigare uppgivits vara borgenärsskyddande, ifrågasättas om bestämmelserna verkligen är till gagn för borgenärerna. Med dagens lägsta aktiekapital på 25 000 kr uppstår kapitalbristpunkten och styrelsens handlingsplikt när bolaget har haft en kostnad om 12 500 kr, vilket knappast kan anses vara ett gott borgenärsskydd. Vidare är regleringen inte konstruerad så att borgenärer faktiskt varnas för bolagets kapitalbrist. Det finns inte heller någon skyldighet för bolagets företrädare att upplysa tillkommande borgenärer om kapitalbristen, låt vara att det enligt Bokföringsnämnden ska framgå av förvaltningsberättelsen om ett aktiebolag har upprättat en kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det. Härigenom kan alltså en borgenär få information, men det skulle kunna uppstå en betydande eftersläpning mellan tidpunkten för ingående av olika avtal och den tidpunkt då förvaltningsberättelsen blir tillgänglig. Dessutom kan bestämmelserna om kontrollbalansräkning, och därtill kopplat fredande från personligt betalningsansvar, i själva verket vara direkt kontraproduktiva, genom att bolaget i praktiken ges en åttamånadersfrist att fortsätta med en verksamhet som inte är ekonomiskt försvarbar, och som försätter borgenärerna i stor ekonomisk fara.
Det skulle kanske kunna argumenteras för att behålla bestämmelserna om kontrollbalansräkning i någon modifierad form. Bestämmelserna anger hur bolagets ledning ska agera vid kapitalbrist så att en förlustbringande verksamhet inte drivs vidare – mer än åtta månader efter en första kontrollstämma – vilket kan vara till fördel för både borgenärerna och aktieägarna. Men mot bakgrund av det ovan nämnda väger argumenten för att avskaffa bestämmelserna tyngre.
Utredningen föreslår att nuvarande kapitalbristregler ersätts med en ny bestämmelse för privata bolag som förtydligar styrelsens skyldighet att fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation. Styrelsens bedömning kompletteras med en skyldighet att fortlöpande kontrollera att bolagets eget kapital och likviditet motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver. Om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver, så ska styrelsen genast behandla saken samt så snart som möjligt kalla till en bolagsstämma för att redogöra för bolagets ekonomiska ställning och vilka åtgärder styrelsen föreslår ska vidtas.
För publika bolag föreslås att om aktiebolagets eget kapital motsvarar mindre än hälften av aktiekapitalet ska styrelsen kalla till en bolagsstämma för att pröva om bolaget ska gå i likvidation eller om andra åtgärder ska vidtas. Den föreslagna bestämmelsen är nödvändig då samtliga EU-medlemsstater, på grund av EU:s bolagsdirektiv, måste ha en lagbestämmelse med sådan innebörd.
Enligt utredningen framstår det inte som nödvändigt eller lämpligt att därutöver knyta några sanktioner specifikt till den nya regleringen. Den sanktion som aktualiseras vid ett åsidosättande av reglerna blir följaktligen i första hand skadeståndsansvar gentemot bolaget enligt bestämmelserna i 29 kapitlet aktiebolagslagen. De särskilda ansvarsbestämmelser som tidigare har gällt om solidariskt ansvar för styrelseledamöter och andra för underlåtenhet att iaktta kapitalbristreglerna utgår därmed.
Vi är positiva till utredningens förslag i denna del, eftersom de svenska reglerna i ett internationellt perspektiv varit tämligen aparta och med hänsyn till det sänkta aktiekapitalskravet mer eller mindre spelat ut sin roll. Vi ser därför fram emot att förslaget leder till en lagändring. I utredningen föreslås lagförslagen träda i kraft den 1 juli 2025.
