Riksrevisionens granskning visar att ”förvaltningsrätterna behöver ha ett tydligare medborgarperspektiv i sin verksamhet”.
Granskningen gäller förvaltningsrätternas hantering av överklagade beslut om sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd.
I granskningen slår man ner på att handläggningstiderna ofta är väldigt långa och att domstolarna inte skickar ut någon information till den som överklagar.
Skillnaderna i handläggningstid varierar dock kraftigt mellan olika förvaltningsrätter i landet. Enligt Riksrevisionen skiljer det upp till 9 månader mellan olika domstolar.
Granskningen visar att målen ofta har varit klara för avgörande under en längre period innan de avgörs. Den tid som målet ligger och väntar kan vara drygt 70 procent av handläggningstiden för mål om sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning.
Granskningen visar också att den som överklagat ett beslut till förvaltningsrätten inte får information om att överklagandet har mottagits eller hur lång tid det kommer att ta att få en dom.
Många som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning tyckte att det var svårt att få reda på vad som förväntades av dem. En person som överklagar förväntas klara sig utan juridiskt ombud.
Riksrevisionen skriver att bristen på information kan leda till att man inte förstår och kan hantera processen, vilket ytterst är en fråga om rättssäkerhet.
– Det är viktigt att den som överklagar ett beslut får besked så snart som möjligt, de långa handläggningstiderna är inte acceptabla, säger riksrevisor Jan Landahl.
– Förvaltningsrätterna kan göra mer för att effektivisera handläggningsprocessen och ge alla som överklagar begriplig och relevant information, fortsätter han.
Anna Maria Åslundh-Nilsson, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, har tagit del av Riksrevisionens granskning.
– I rapporten lyfter Riksrevisionen fram värdefulla aspekter på möjligheten att effektivisera förvaltningsrätternas handläggning av viktiga måltyper och samtidigt ge enskilda parter möjlighet att förutse när ett avgörande kan komma, säger hon.
Anna Maria Åslundh-Nilsson påpekar att förvaltningsdomstolarna bedriver ett utvecklingsarbete för att effektivisera domstolens handläggning av samtliga måltyper.
– Detta arbete ligger väl i linje med de rekommendationer om effektivare handläggning som Riksrevisionen ger till förvaltningsrätterna, menar hon.
Enligt Riksrevisionen bör Domstolsverket förbättra sitt stöd till förvaltningsrätterna när det gäller att utveckla informationen och effektivisera arbetsprocesserna. Regeringen bör också tydligare styra mot högre effektivitet genom att se över förvaltningsrätternas verksamhetsmål.
Barbro Thorblad, generaldirektör för Domstolsverket, betonar också att en viktig uppgift för Domstolsverket är att se till så att enskilda får den information de behöver på ett tydligt och bra sätt under handläggningen av ett mål.
Domstolsverket uppger även att en annan angelägen uppgift är att stödja förvaltningsrätterna i arbetet med att utveckla enhetliga rutiner och arbetssätt. För närvarande pågår ett arbete på Domstolsverket med att utveckla stöd för en effektiv hantering av digitala dokument, något som efterfrågas av förvaltningsrätterna.
– Det är i sammanhanget även viktigt att komma ihåg att förvaltningsrätternas omloppstider generellt sett har minskat de senaste åren och att trenden fortsätter att vara positiv, säger Barbro Thorblad.
Foto: TT
