Migrationsverket har nyligen lanserat ett nytt stöd till handläggare och beslutsfattare som prövar ansökningar från asylsökande.
Stödet består av en juridisk del som bland annat berör asylutredningen och hur bevisvärdering ska göras. En annan del tar upp hur beslutet ska skrivas och den tredje delen innehåller muntlig utredningsmetodik som till stor del bygger på minnespsykologi.
– Migrationsverket får ett gemensamt, lättillgängligt och tvärvetenskapligt stöd för asylutredningar, säger Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket.
– För första gången finns nu ett samlat material kring metodiken för utredning och prövning med syftet att på olika sätt ge stöd till utredaren i asylärenden.
Myndigheten uppger att man också har anpassat sitt handläggningsstöd i enlighet med den senaste forskningen inom minnespsykologi. Nu kommer man på ett mer systematiskt sätt arbeta utifrån denna disciplin som en viktig utgångspunkt vid asylutredningar.
Själva kärnan i asylprocessen är den asylsökandens utsaga, men i många fall saknas skriftliga dokument till stöd för det som uppges. I det läget är det särskilt viktigt att utredaren kan luta sig på relevant vägledning, för att objektivt bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse – även om omständigheter och förhållanden i det förflutna endast har en indirekt betydelse, enligt Migrationsverket
– Asylbeslut skiljer sig från de flesta andra förvaltningsrättsliga beslut på så sätt att vår huvudbedömning inte rör det som har hänt, utan det som sannolikt kommer att hända, säger Fredrik Beijer.
– Det är viktigt att inte tappa den framåtsyftande riskbedömningen ur siktet, men det är också viktigt att Migrationsverkets utredare underlättar för den asylsökande att berätta vad han eller hon varit med om. I det avseendet har minnespsykologi en värdefull funktion, fortsätter han.
Minnespsykologi utgår ifrån minnets komplexitet och kan till exempel ge ökad förståelse för hur minnen från trauman kan påverka förmågan att ge en kronologisk, detaljrik och tidsenlig utsaga. Kompetens i minnespsykologi spelar därför en viktig roll för rättsäkerheten i Migrationsverkets och Migrationsdomstolarnas beslut i asylärenden.
Metoden för att utreda om en asylsökande har upplevt det hon berättar, och riskerar det hon fruktar, är central.
FN:s flyktingkonvention från 1951 ger dock tunn vägledning på området. Även FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och EU-rätten ger begränsad vägledning. Dessa källor fastslår ett antal normer, till exempel att utredningsansvaret ska vara delat mellan den sökande och beslutsfattaren, men metoden för hur detta ska genomföras lämnas i hög grad till de enskilda asylländerna.
Som en del av regeringens migrationspolitiska överenskommelse med Miljöpartiet tillsattes i mars 2012 en särskild utredare med uppdrag att se över utformningen av Migrationsverkets beslut. I linje med de förslag som den så kallade Migrationsspråkutredningen presenterade i maj 2013 har Migrationsverket även lanserat ett handläggningsstöd för beslutsskrivning.
Syftet är att bättre anpassa besluten efter mottagaren – att höja begripligheten och underlätta för asylsökande att följa de rättsliga resonemang som ligger till grund för verkets beslut.
I de nya beslutsmallar som har tagits fram ligger tonvikten på själva bedömningen. De olika delarna av asylprövningen har gjorts mer överskådliga och juridiska begrepp som kan vara svåra att förstå åtföljs av en förklaring.
En viktig utgångspunkt för myndigheten är dessutom språklagen, enligt vilken språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Under 2012 påbörjade Migrationsverket arbetet med att ta fram det nya handläggningsstödet. Det är en del av Migrationsverkets största insats inom rättslig kvalitet och ledarskap, och delfinansieras av Europeiska Flyktingfonden.
FN:s flyktingkommissariat, UNCHR, är en av de främsta aktörerna som har bidragit till framtagningen av handläggningsstödet.
– Vår förhoppning är att kunskapen om handläggningsstödet även får spridning utanför nationsgränserna. Vi ser därför väldigt positivt på att UNHCR redan har påbörjat en informationsinsats för att migrationsmyndigheter i andra länder ska få kännedom om och dra lärdom av Migrationsverkets handläggningsstöd, säger Fredrik Beijer.
Ett flertal andra aktörer har också ingått i den referensgrupp som regelbundet sammankommit och bidragit till framtagningen av det nya stödet, däribland Sveriges advokatsamfund, Svenska Amnesty International, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd och Svenska Röda Korset.
Foto: TT
