Datalagringsdirektivet från 2006 innebär en skyldighet för privata aktörer som teleoperatörer att lagra så kallad metadata – bland annat uppgifter om kommunikation via bland annat telefon, SMS och e-post – i minst sex månader.
Uppgifterna ska sedan kunna begäras ut av bland annat polis och åklagare ifall de bedöms behövas i utredningar om grova brott.
Det innebär att bland annat Rikskriminalen kan begära ut trafikuppgifter från teleoperatörer som ger svar på frågan vem som har kommunicerat med vem via telefon, SMS eller e-post.
– Utan tillgång till historiska trafikdata blir det betydligt svårare att utreda IT-relaterade brott som barnpornografibrott, groomning, näthat och förtal, säger Per Wadhed, chef för Rikskriminalpolisen, till polisen.se.
– Att få veta vem som döljer sig bakom en IP-adress, eller vilka sajter eller med vilka barn en misstänkt gärningsman har kommunicerat är väsentligt för att utreda sådana brott, fortsätter han.
Enligt EU-domstolen är direktivet oproportionerligt i och med att det innebär så allvarliga kränkningar av den personliga integriteten och rätten till privatliv.
Domstolen har också slagit ner på att direktivet inte är tillräckligt avgränsat eftersom det omfattar alla individer och alla elektroniska kommunikationssätt utan att det görs någon begränsning utifrån syftet att bekämpa grov brottslighet.
Dessutom har domstolen kritiserat att det inte finns något skydd för att uppgifterna som lagrats används till ett annat syfte än det som avsetts.
Domen påverkar dock inte den svenska polisens arbete i dagsläget, eftersom direktivet redan har införlivats i svensk lagstiftning. I vilken mån det svenska regelverket kommer att förändras är i nuläget oklart och en fråga för regeringen.
Enligt Per Wadhed är detta en fråga om att kunna rädda liv.
– Vi går miste om uppgifter om vem som har ringt vem och när, eller vem som har mejlat vem, eller vilka som befann sig i ett visst område, säger Per Wadhed.
Han poängterar också att det inte är själva innehållet i kommunikationen som polisen vill ha tillgång till.
– Det handlar inte om vad som har skrivits i ett mejl eller sagts i ett telefonsamtal, det har vi heller ingen laglig rätt att ta del av.
Enligt polisen hoppas Per Wadhed att teleoperatörerna ser till ”samhällets bästa” och därför fortsätter att lagra uppgifter, så att polisen kan få tillgång till dessa även i fortsättningen.
Foto: TT
