År 2008 reformerades regelverket för arbetskraftsinvandring. En uppgörelse mellan regeringspartierna och Miljöpartiet har gjort det enklare för utländska arbetstagare som vill komma till Sverige för att arbeta och underlättar för svenska företag som är i behov av att rekrytera utländsk arbetskraft.
Idag har Sverige, enligt regeringen, ett av världens mest öppna system för arbetskraftsinvandring. Regeringen menar att de genom de nya förslagen vill arbeta för att motverka missbruk av reglerna och utnyttjande av utländska arbetstagare.
Åtgärder som föreslås innefattar efterkontroller, en straffsanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare när det gäller anställningsvillkor och kompletterande bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd – samt en längre omställningsperiod och större informationsinsatser för arbetstagare.
Dessa förslag kommer att beröra Migrationsverket, arbetsgivare och arbetstagare.
Tyngdpunkten i Migrationsverkets kontroller ligger i dag vid tillståndsgivningen. Nu föreslås regler som gör det möjligt för Migrationsverket att kontrollera om förutsättningarna för arbetstillståndet, till exempel kravet på kollektivavtalsenlig lön, är uppfyllda även under löpande tillståndstid.
Dessa så kallade efterkontroller kommer att kunna ske utifrån ett systematiskt urval, men även genom stickprov. Migrationsverket ska också kunna ingripa om det visar sig att reglerna missbrukas.
Arbetsgivare kan i sin tur bli föremål för kontroll. Tidigare misskötsamhet beaktas redan i dag vid tillståndsprövning och detta ska gälla även i fortsättningen.
En nyhet blir att arbetsgivaren blir skyldig att lämna uppgifter om en utländsk arbetstagares anställningsvillkor till Migrationsverket. Om en arbetsgivare lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen gör denna person sig skyldig till brott.
I straffskalan för dessa brott finns böter och fängelse i högst sex månader. Bland annat Rikspolisstyrelsen har dock i ett tidigare yttrande till Justitiedepartementet tidigare ifrågasatt om dessa åtgärder är tillräckliga för att ”motverka ett missbruk av regelverket” och avskräcka oseriösa arbetsgivare.
Arbetstagare får enligt regeringen ett ökat skydd genom en längre omställningsperiod och större informationsinsatser.
Om en arbetstagare säger upp sig eller blir uppsagd under Migrationsverkets utredning om en eventuell återkallelse av uppehållstillståndet ska arbetstagaren få en extra månad på sig att söka ny anställning och nytt tillstånd. Arbetstagaren ska få information av Migrationsverket om de krav som ställs på skäliga anställningsvillkor, möjligheten till omställning, rätten till innestående ersättning och rätten att vara medlem i en arbetstagarorganisation.
De nya reglerna har dock kritiserats för att inte gå till roten med problemet och skydda utländska arbetstagare från att bli exploaterade när de kommer till Sverige. Samuel Engblom, chefsjurist vid TCO, skriver till exempel:
”Problemet är att den skärpta kontrollen går ut över de som den borde skydda, de migrerande arbetstagarna, medan arbetsgivare som bryter mot reglerna varken drabbas av några verksamma sanktioner eller kan tvingas betala utlovade löner till lurade anställda.
Det förslag som nu överlämnats till lagrådet förstärker snarare än löser dessa problem. Risken för att fusk upptäcks ökar förvisso, men då upptäckt fusk bara drabbar den som utsatts för det – arbetstagaren – gör förslaget snarare situationen värre än bättre.”
Också Advokatsamfundet har ställt sig kritiskt till de nya reglerna som innebär att ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som inte uppfyller kollektivavtalskraven på till exempel lön leder till att arbetstagarens arbetstillstånd återkallas.
I ett yttrande till Justitiedepartementet skriver samfundet:
”Ett beslut att återkalla ett arbetstillstånd drabbar i första hand den enskilda arbetstagaren, inte arbetsgivaren vars handlande dock utgör själva grunden för återkallande. Ett sådant beslut kan således drabba utlänningen och dennes familj mycket hårt, vilket bland annat kan medföra att barn kan tvingas lämna landet under uppslitande former.”
Regeringen har också uppmärksammat denna kritik i lagrådsremissen:
”Uppger arbetsgivaren ärligt att den under exempelvis ett års tid inte tillämpat de minimivillkor som ska tillämpas händer ingenting annat än att arbetstagaren kan förlora sitt arbets- och uppehållstillstånd. Arbetsgivaren ställs inte till svars för dessa brister… Då det inte finns några sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot reglerna för arbetstillstånd är denna strategi helt riskfri för arbetsgivaren. Bara arbetstagaren drabbas av arbetsgivarens regelbrott.”
Regeringen menar dock att även om den första kännbara konsekvensen när brister upptäcks i hur en arbetsgivare tillämpar reglerna om arbetstillstånd blir att arbetstagarens tillstånd återkallas, är detta inte den enda konsekvensen.
Enligt regeringen förlorar arbetsgivaren också i trovärdighet och går i förlängningen miste om möjligheten att få beviljat arbetstillstånd för andra arbetstagare från utlandet som han eller hon önskar anställa.
De nya regeländringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti i år.
Foto: TT
